Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Yåra läsvanor
Det talas mycket nuförtiden om bokvärldens
kommersialisering. Ett område, där den
emellertid är långt mindre avancerad än de flesta
andra branscher är när det gäller att ta reda
på varför kunden tycker om en vara och inte
en annan. Den som skall lansera ett nytt
tvål-märke stöder sig i regel på
marknadsundersökningar, som avslöjar de synpunkter, som
bestämmer svenskens val av tvål. Men den som
startar ett nytt förlag eller en ny bokserie nöjer
sig nog i regel med att fråga några
förtroendeingivande bokhandlare, vad de tror om saken,
allmänhetens åsikt räknar man ut mera på
känn, och när resultatet visar sig i goda eller
nedslående försäljningssiffror, vet man kanske
inte alltid så särskilt mycket om varför det
gick som det gick.
Det finns nämligen mycket få utredningar
av våra läsvanor och principerna för våra
bokköp här i Sverige, och det är så mycket mer
förvånande som litteraturen är en vara, vars
avsättning även andra än framställarna,
författarna och förläggarna, och försäljarna,
bokhandlarna, följer med största intresse.
Bildnings- och ungdomsvårdsorganisationer,
kulturella samfund, sociala myndigheter och
bibliotek bör ju ha all anledning att vilja känna till
vad svensken läser i olika åldrar, hur han väljer
sin lektyr och i vad mån den påverkar hans
åsikter. Biblioteken borde t. ex. vara
intresserade av att veta i vilken utsträckning en
enskild författare lånas ut, men det är tyvärr
på de flesta håll omöjligt att få fram några
siffror om den saken; man har inte folk och
pengar nog att reda ut den och får liksom
förlag och kulturskribenter, som yttrar sig
i frågan, merendels arbeta på känn.
Man kan naturligtvis säga att vi snart hunnit
så långt att det bör införas blankettfria dagar,
då en svensk medborgare inte behöver fylla i
ett enda formulär eller att moderna våningar
måste byggas med större tamburer, så att alla
marknadsundersökare och sociala utfrågare får
rum där. Men även om utvecklingen när det
gäller kartläggningen av våra vanor tenderar
att gå till överdrift, vill man ändå önska att
det funnes plats för en undersökning av
attityden mot böcker och tidningar i Sverige.
De som sysslar med litteraturhistoria, litterär
debatt och essayistik skulle då få en bra mycket
stabilare grund att stå på, och man skulle
slippa värdelösa och luftiga generaliseringar
på vilka litterära översiktsartiklar ofta bygger.
För dem som vill bidra till att höja den
litterära smaken i landet — och det bör väl
åtminstone i princip vara alla som är verksamma
i bokvärlden — blir det lättare att komma åt
det onda, om man vet var det sitter. Om man
vet varför många människor uppskattar de
dåliga böckerna, blir det lättare att leda dem
över till de goda, och man måste givetvis veta
var de kategorier finns, som har få eller inga
böcker, för att kunna avhjälpa den bristen.
Alldeles utan sådana vägledningar är vi
dock inte. Det har gjorts undersökningar av
läsvanorna bland unga män i värnpliktsåldern,
bland folkhögskoleungdom och bland en del
andra begränsade kategorier. Ett intressant
kapitel om ungdomen och veckopressen, som
emellertid rör sig med alldeles för litet
material, finns i Ludwig Schnabls "Drömmar och
mål" (KF:s bokförlag 1946, 5:—), och en
stor undersökning av samma sak har bebådats
i den nya delen av ungdomsvårdskommitténs,
betänkande.
Ungdomens litteratursmak
finns omsorgsfullt belyst i ett nyss utkommet
arbete, "Ungdom läser" av Lorentz Larson
(Svensk Läraretidnings förlag 1947, 10:—).
Om barnböcker har tidigare skrivits en del
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
