Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Clifton Fadiman: En kommentar till ”Europa”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLIFTON FADIMAN
HENRY JAMES
1906
och vidsträcktheten av dess innebörd; och att
denna innebörd har uttryckts eller antytts med
ett maximum av ekonomi. Med "fyllighet" vill
han ha sagt att innebörden har ett djup och
att detta djup har utforskats så fullständigt
som novellens form tillåter.
Bland annat är "Europa" en variation på
ett tema: det osäkra och oroliga men alltid
dynamiska förhållandet mellan Europa och
Amerika. I andra noveller har James tagit på
ämnet med lättare hand; "Europa" är till sin
innebörd tragisk och rymmer mer än ett stänk
av det förfärande. Och ändå är James så
fingerfärdig i sitt sätt att handskas med
tonkontraster, att det också har blivit en
humoristisk historia.
På ett annat plan är "Europa" en stillsam
studie i den amerikanska puritanismens
livsförnekande makt. I James’ ögon har man bara
ytligt förstått puritanismen om man uteslutande
betraktar den som rigorös moralism. I grunden
— och den är en grund som ligger djupt —
är puritanismen det som, närapå genom
reflex-handlingar, motarbetar människolivets
expansiva krafter. Varhelst själar, kroppar, känslor,
viljor är hårt anspända eller bistert passiva,
där finns puritanism.
I det sammanhanget är mrs Rimmle den
centrala symbolfiguren. Hon har haft en
erfarenhet — "Europa". Det var hennes liv.
Sedan hände henne ingenting. Och eftersom
puritanismen alltid är emotionellt dominant,
måste hon klavbinda döttrarna med sin egen
kontraktiva religion. Teoretiskt vågar hon inte
neka dem "Europa", men i praktiken är hon
kapabel att med hjälp av ett nervöst
sammanbrott avskära dem från upplevelsen. När Jane,
som representerar de expansiva, icke
puritanska krafterna i amerikanskt liv, slutligen
framgångsrikt gör revolt, föredrar den "blida
bestämda antika mrs Rimmle" att betrakta
henne som död. På sätt och vis mördar mrs
Rimmle sin dotter; hon mördar Jane i sin
egen föreställning. Vad Rebecca beträffar,
mördas hon i mera direkt mening av mrs
Rimmle, genom att den arma människans
tillvaro begränsas så att hon till slut inte har
annat att göra än att dö. Sedan kommer den
säregnaste vändningen. Mrs Rimmle, som vill
befria sig från all den känsla av skuld och
ånger Rebeccas död kan ha väckt hos henne,
byter nu uppfinningsrikt inställning till Jane.
Hon vägrar tro att Rebecca är död. I stället
tillkännager hon att Rebecca har farit "till
Europa". Ensam och hopplös står Maria kvar
för att ta hand om den gamla häxan, vilkens
kraft att utestänga både andra och sig själv
från livet på sätt och vis har gett henne makt
att triumfera över tre människor.
Denna novell är ett exempel på James’
perfekta berättarton. Lägg märke till hur
lättflytande och naturligt historien kommer, hur
obesvärat den är berättad. I allmänhet
strävade James efter en sådan verkan -—- samtalets
eller monologens. Den som här håller monolog
är givetvis ovanligt kultiverad och inträngande,
ett geni när det gäller att tolka människor;
men han är fullkomligt acceptabel som figur.
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
