Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Från bokhyllan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOKHYLLAN
Sigrid Undset: Olav Audunssøn i H estviken.
1925.
Sigrid Undset: Olav Audunssøn o g hans børn.
1927.
Romanen om 1200-talsbonden Olav
Audunssøn, hans enda, stora kärlek, hans svåra synd
och hans livslånga brottning med Gud hör nog
inte till Sigrid Undsets mest lästa arbeten. Den
är inte lika omedelbart fängslande som
kvinnostudierna i samtidsnovellerna, samvetsdramat
berör en inte riktigt på samma sätt som i "Ida
Elisabeth" eller "Den brændende busk". Den
har heller inte den monumentalitet och
kate-dralliknande resning som "Kristin
Lavrans-datter" äger. Det var naturligtvis ett kraftprov
av författarinnan att bara ett par år efter
"Kristin Lavransdatter" gripa sig an med ett
verk av samma art, i lika hög grad byggt på
omfattande historiska källstudier och redan
från början upplagt som en bred
levnadsskildring på minst tusentalet sidor. En konstnärlig
brist, som väl närmast är att fatta som ett
trötthetssymtom, är den lösliga kompositionen,
framför allt i den senare delen, alla episoder
som författarinnan slösar med och som inte
alltid bidra till karaktärernas belysning, och
metoden att låta viktiga händelser utspelas
i bakgrunden och först långt efteråt dras fram
i form av minnesupplevelser. Man får t. ex.
aldrig en riktig föreställning om Olavs
upplevelser, inre och yttre, under de långa år han
drar omkring i främmande länder och låter
den trolovade vänta. Plågad av sin oskriftade
synd och tyngd av olyckor kan Olav plötsligt
erinra sig ungdomsäventyren, som dyka upp
i intensiva minnesglimtar:
og saa var han i bååt og rodde paa det kveldsbleke
vand utenfor Stockholms murer paa holmen, og paa
toften midt imot ham sat jarlen, lav og bred som en
loftsdør, ubrytelig sterk og lodden og varm som en
hanbjørn, lysende i vinrød fløielskofte med de
rav-klare øinene leende mot kamp og eventyr — aa herr
Alf, herr Alf, min herre?
Men det är så mycket annat som gör verket
levande, varmt och angeläget. Som alltid hos
Undset handlar det om mänskliga
väsentligheter: erotik och äktenskap, lidelse och
plikt, föräldraansvar, förnedring och värdighet.
Framför allt är den första delen, "Olav
Audunssøn gifter sig", en mästerlig skildring av två
purunga människors första och avgörande
kärleksupplevelse, trots det överrika episka
materialet säkert sammanfogad, alltigenom
fängslande och intimt upplevd. Kärleksscenerna
mellan Olav och Ingunn, den sextonårige
ynglingen och hans ett år yngre fostersyster,
återges med daggfrisk poesi och en samtidigt
skygg och het sensualism, som ypperligt tolkar
genombrottsårens känsloliv:
Heftigst følte han en ømhet som var baade
med-lidende og litt hovmodig; skuldrene hendes sänk saa
svake og skraa ned til akselleddets spæde runding;
de tynde hvite overarmer saa bløte ut, som om hun
ikke eiet muskler under den silkeglatte hud — for
guttens san ser gjøglet en mindelse om korn som der
endda bare er melke i, før det har matet sig rigtig.
Han fik lyst til at ta nedpaa og klappe hende og
trøste — slik følte han medett skilnaden mellem
hendes spæde mykhet og sin egen tætte, muskelfäste
krop. Han hadde nok set paa hende før, i badstuen,
og set paa sig selv, sin haarde og tørre, høit hvælvede
brystkurv, musklerne flettet sig flått og fast øver
maven, svulmet og knyttet sig, naar han bøiet armen.
Barnagtig kry hadde han glædet sig for han var gut —.
Bilden av ynglingen och flickan, som de här
framstå för varandra under sommarfärden till
Hamar, följer läsaren verket igenom och blir
ett medvetet symboliskt uttryck också för deras
karaktär och öde: Ingunns svaghet och
hjälplöshet, som blir hennes olycka, Olavs lugna
styrka, som håller honom uppe i sorgerna, men
också hans hårdhet och hybris, som inte kan
böjas av människor, bara brytas av Gud.
Redan 1914 — långt innan Freud var
allmänt känd och läst i Skandinavien — betonade
Sigrid Undset i en uppsats ("Det fjerde bud"
i "En kvinde-synspunkt") barndomsintryckens
och barndomsstämningarnas genomgripande
betydelse för den mogna människans
känsloliv och beteende: "Selv et menneskes erotik,
maaten hvorpaa mennesket reagerer mot
fortplantningsdriften, er væsentlig bestemt fra dets
barndom." Tanken genomföres konsekvent i
samband med alla de dominerande gestalterna
i "Olav Audunssøn" och ger i själva verket
en nyckel till författarinnans realistiska teknik.
Den förklarar hennes smak för breda,
omständliga levnadsskildringar, som följa gossen
4 BLM 1948 III
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
