- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVII. 1948 /
263

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Författaren och friheten i det moderna samhället. En enquête med uttalanden av Sivar Arnér, Werner Aspenström, Arvid Brenner, Tora Dahl, Jan Fridegård, Folke Fridell, Eyvind Johnson, Thorsten Jonsson, Bertil Malmberg, Harry Martinson och Karl Vennberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRFATTAREN OCH FRIHETEN I DET MODERNA SAMHÄLLET

och angivarsystemet, de stängda gränserna.
Och klasskillnadens återinförande: de rika
åker lyxbil och äter på lyxrestauranger, de
fattiga tigger. Och hela tiden hade man terrorn
i tankarna — hur mycket än de rättrogna
försökte övertyga en att inga våldsdåd förekom,
kunde man inte tro dem. Och nu kan de
knappast själva längre tro på det. Nästa steg måste
för dem bli accepterande av svarta listor och
masshäktningar — eller att ta avstånd.

Kan det finnas någon andlig frihet under
dylika förhållanden? Den frågan är svårare
att svara på. Ett faktum är att under tidernas
lopp utomordentliga konstnärliga skapelser har
kommit till under de värsta våldsregimer. Det
kan i det här sammanhanget räcka med att
visa på Tsarrysslands stora författare. Men
nog förefaller det som om övervakningen nu
skulle vara bra mycket läsaraktigt
närgångnare än under de gamla envåldshärskarna.
Skulle man t. ex. kunna tänka sig en
motsvarighet till "Döda huset" skriven i Sovjet?

Jag har i radio hört några ryska pjäser som
belönats med Stalinpris. De liknade i mitt
tycke mest sådana stycken som skötsamma
elever i flickskolor författar med tanke på
att vinna föreståndarinnans gillande och som
brukar uppföras vid avslutningar. Nu kan man
förstås säga sig att våra egna prisalster är lika
bedrövliga och att det kan tänkas att det
i Sovjet liksom hos oss också skrivs riktiga
böcker. Man kan också tänka sig att en del
av dem kan få passera. Kanske syns dessa
böcker höga vederbörande för obetydliga för
ingrepp, kanske upptäcker de inte deras
kät-terska mening. Det finns författare som är
mästare i att under förklädnad säga sina
innersta tankar. Under den värsta nazismen

publicerades i Frankfurter Zeitung, enligt vad
som har berättats för mig, en serie lärda
under-streckare om det gamla Kina, vilka för den
seende läsaren visade sig innehålla en skarp
och ständigt påpasslig vidräkning med den
nazistiska ideologin. Dylika konststycken kan
säkert vara inte bara spännande utan också
befriande att utföra och åse. Hur länge det
går är en annan fråga. Frankfurter Zeitung
blev förstås till sist förbjuden.

Jag tror alltså att den andliga friheten under
fascismen, nazismen och stalinismen endast
kan finnas i en underjordisk motståndsrörelse.
Men jag anser också att människor som tänker
sina egna tankar alltid och i alla länder står
i opposition mot sin omgivnings slentrian. Den
som vill vara fri måste alltid strida mot
vane-tänkande, trångsynthet, konventionalism och
fördomar. Mot tyranni och förtryck
följaktligen, eftersom fördomsfulla människor alltid
blir tyranner.

Men skillnaden mellan en fri och uppriktig
människas ställning inom en diktaturstat och
en demokrati blir i alla fall ofantlig. Den
oskattbara fördelen med att tillhöra ett demokratiskt
samhälle ligger för mig i att vi kan få tala
uppriktigt och vi kan visa på och gå till rätta
med de missförhållanden som finns — utan
att vi blir bortförda av ordningsmakten. Vi får
strida vår strid och ändå stanna kvar bland
människorna. Och vi slipper leva i ångest för
våra vänner.

Till sist vill jag säga att jag är övertygad
om att tyrannernas och slavsjälarnas
önskedröm om ett helvete med fullständig
övervakning och kontrollering av alla människors
tankar, ord och gärningar aldrig kan bli
verklighet.

JAN FRIDEGÅRD:

Jag har alltid känt stark olust inför allt vad
politik heter i både stort som smått. De små
gästspel jag låtit locka mig till på området har
inte heller varit uppmuntrande. Sedan sista

världskriget bröt ut har jag i olika tidningar
varit beskylld för nazism, kommunism och
borgerlighet. När jag blandade mig i
uppfostringsfrågor dök det upp artiklar och kommen-

263

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:59:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1948/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free