Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Författaren och friheten i det moderna samhället. En enquête med uttalanden av Sivar Arnér, Werner Aspenström, Arvid Brenner, Tora Dahl, Jan Fridegård, Folke Fridell, Eyvind Johnson, Thorsten Jonsson, Bertil Malmberg, Harry Martinson och Karl Vennberg - Albert Camus: Ur arkiv för frågor rörande Pesten. Översättning av C. G. Bjurström och T. A. Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALBERT CAMUS
Andra åter menar att människans värdighet
och därmed hennes frihet inte kan räddas
annanstans än i en återupprättad kyrka.
Vad som kan vara i och för sig lyckligast,
om man kan tala om någonting sådant, avstår
jag från att försöka svara på. Sannolikt är väl
att åtminstone de trotsinställda i varje
samhälle kommer att pinas av en misstanke som
de ideligen finner bekräftad: att de får det bra
i samma mån som de prostituerar sig, att de
ständigt får köpa välfärden till priset av fri-
heten. Låt oss alltså handla, visa förtrytelse,
tugga fradga som om eller som om inte. Innerst
i vårt hjärta är vi kanske alla falskmyntare.
"Ändå bedrar vi, bedrar det i oss, bedrages
det i oss!", som det heter hos bernt erikson,
för tillfället den ende svenske författare som
jag tycker är riktigt läsvärd. Bara vi blundar
i rätta ögonblicken, kan vi kanske en eller
annan gång få känna oss lika fria och till freds
som Sisyfos när han har lyckats öppna dörren
och kravla sig upp på en packe böcker.
ALBERT CAMUS
UR ARKIV FÖR FRÅGOR
RÖRANDE PESTEN
"Det doriska kriget skall komma och med det
pesten."
(Oraklet i Delphi, citerat av Thukydides.)
I
UPPMANINGAR TILL LÄKARNA
VID RÅDANDE PEST
De auktoritativa författarna äro i
okunnighet om huruvida pesten är smittsam. Men de
misstänka det. Därför, mina herrar, äro de av
den åsikten, att ni böra öppna fönstren till det
rum, i vilket ni besöka den sjuke. Kom dock
ihåg att pesten lika gärna kan vänta er ute
på gatorna och smitta ned er, oavsett fönstren
äro öppna eller ej.
Samma författare tillråda er även att bära
en glasögonförsedd ansiktsmask och att under
näsan placera ett stycke linne, indränkt med
ättika. Likaledes böra ni alltid bära på er en
påse med de extrakter, som rekommenderas
i böckerna: melissaört, mej ram, mynta, salvia,
rosmarin, pomerans, basilisk, timjan, lavendel,
lagerbärsblad, citronskal och kvittenskal.
Önskvärt vore att ni helt kunde vara iklädda
vaxduk. Alla dessa föreskrifter kan man emellertid
jämka en del på. Men det gives ingen
möjlighet att jämka på de föreskrifter, vilka såväl
de auktoritativa som de icke auktoritativa
författarna äro eniga om. Den första föreskriften
tillhåller er att icke känna på den sjukes puls
utan att först ha fuktat fingrarna i ättika. Ni
förstå säkerligen varför. Men det vore
måhända att föredra, att ni helt avhölle er på
denna punkt. Ty har den sjuke angripits av
pesten, är det icke denna ceremoni, som
kommer att böta honom. Och vore han icke
smittad, skulle han icke ha tillkallat er. I tider av
epidemier sköter man själv sin lever för att
skydda sig mot alla misstag.
Den andra föreskriften tillhåller, att ni
aldrig böra se den sjuke i ansiktet för att icke
träffas av hans andedräkt. Likaså, om ni, trots
den ovisshet vi befinna oss i rörande nyttan
272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
