Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - A. L. Barker: Bildstormarna. Novell. Översättning av Sonja Bergvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILDSTORMARNA
spännande som möjligt. Han kom inte direkt
ner på marken. I stället föll han på den nedre
högra vingen, blev liggande tvärsöver den en
sekund eller ett par liksom för att visa sin
skicklighet, tippade sedan, nästan blaserat,
över åt ena hållet och fortsatte färden mot
marken.
Han hamnade på rygg. Mötet med marken
skakade honom en gång, kom hans armar och
ben att flaxa upp som en dockas, och sedan
låg han stilla. Marcus sprang fram till honom
och skrek:
— Jag såg punktslandningen! Jag såg den!
Jag såg den!
I förtjusning började han hoppa och dansa
omkring Neil, därmed fullföljande officiantens
åstundan och syfte när han markerar en seger
och hyllar en hjälte.
Neil rörde sig inte. Han låg så stilla att
Marcus hejdade sina krumsprång i plötsliga
farhågor. Föreställningen kanske inte var slut,
eller värre ändå — han kanske hade syndat
mot fyrapunktslandningens etikett. Han måste
medge att det här var ett mycket mera
imponerande äventyr än något av hans egna, det
kunde mycket väl ha sin särskilda ritual, som
Neil strax skulle demonstrera.
Därför väntade han tåligt. Det var alldeles
tyst nu, den stora svarta fågeln hade flaxat
i väg, solskenet, som var som en lysande, tom
gas under en glaskupa, hade upplöst all rörelse,
till och med skalbaggarnas knastrande.
Neil sade ingenting. Han tittade inte ens på
Marcus. Hans huvud var bakåtkastat så att
endast undersidan av hakan och den bruna
halsen var synliga från den plats där Marcus
stod. Armar och ben spretade ut precis som
Boddys armar och ben brukade göra när man
hade slängt honom på golvet.
Det var underligt. På tå och med halsen
sträckt som om han skulle kika över ett staket
gick Marcus närmare Neil. Han såg ner på
hans ansikte. Han höll ögonen slutna, och
huden, som hade varit varmt brun, hade en
kall, gulvit färg. En grå skugga tycktes krypa
upp över kinderna och göra ansiktet förändrat.
Hans läppar var bleka och torra som papper
och de vida näsborrarna hopknipna.
Marcus lutade sig ner med händerna på
knäna, vördnadsfullt.
— Neil.
Inte en rörelse, inte ett tecken på att han
ens hade hört.
— Neil! Marcus böjde sig djupare ner och
rynkade pannan. Neil — vad gör du?
Ett grässtrå intill Neils öra rörde sig för
Marcus’ andedräkt, det var allt. Med ogillande
min sjönk han tillbaka på hälarna och lade
märke till att små bitar torrt trä fortfarande
satt kvar i de bleka fingrarnas grepp. Nu var
det tydligt vad som hade inträffat. Neil hade
somnat och glömt bort allting, till och med
glömt att lägga ifrån sig de träbitar han hade
haft med sig ner.
— Vakna! skrek Marcus i örat på honom.
Neils huvud vreds över en smula åt ena
sidan och hans ögonlock rörde sig, lyftes
motvilligt, och han blickade ut under dem på
samma sätt som en människa i ett ljuvligt
mörkt rum tittar ut i det bländande solskenet.
— Du får inte somna, sade Marcus
förebrående. Det är inte natt än.
Neil öppnade ögonen litet till. Det var som
om han måste tvinga sig till att se Marcus,
fastän han inte var längre borta. Marcus lutade
sig tjänstvilligt närmare och vidrörde hans
hand.
Beröringen besvärade Neil. Hela hans kropp
ryste till. Han förde långsamt in armarna mot
sidorna och försökte resa sig. Hans huvud
lyftes en aning från marken men föll tillbaka.
Han rörde sig inte igen, men den gråa
skuggan djupnade över munnen.
— Tänker du inte stiga upp?
Neil fuktade läpparna och såg på Marcus
nästan i smyg.
— Nej, jag — tror jag stannar här ett tag.
— Jag såg när du gjorde punktslandningen!
Neil slöt ögonen och började mumla:
— Jag sumpade det. Vingen satt fast. Jag
fick den inte att svänga som jag ville —- jag
ville att den skulle svänga . ..
427
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
