Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Åke Runnquist: Tankar om serier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄKERUNNQUIST
gamla motivet med två kamrater, en dum och
en klok, som tar sig fram i världen
tillsammans. I detta fall är visserligen en god del
av sagans sensmoral borta, eftersom det är
den lille som luras av den store, men det finns
ändå nog mycket gedigen humor i serien för
att den skall kunna leva vidare.
Mera stereotypt förefaller mig ett annat av
"de gamla mästarnas" verk, "The
Katzen-jarnmer Kids" ("Knoll och Tott"). Dessa
tjuvpojkar, som alltsedan 1897 ägnat sig åt
kak-stölder, vältande av vattenhinkar över äldre
personer och annan putslustighet, lär
emellertid ha i huvudsak små barns intresse att tacka
för sina femtioåriga framgångar. De enkla
men våldsamma upptågen får väl anses
tillfredsställande ur den offentliga skolmoralens
(om också inte ur moderna barnpsykologers)
synpunkt, eftersom nästan varje avsnitt slutar
med att de skyldiga rackarpojkarna avstraffas
med stryk. "Knoll och Tott" erbjuder intresse
främst därför att den ger exempel på en fredlig
lösning av de stora koncernintressenas kamp
om en serie. Hearst och Pulitzer lyckades
nämligen enas om att bägge skulle få driva serien,
som nu alltså finns i två versioner, av vilka
den nyare kallas "The Captain and the Kids"
("Pigge och Gnidde"). I Sverige går de sedan
åtskilliga år i ett par av våra största
veckotidningar med familjeprägel.
En tredje kvarlevande serie från denna
första tid är "Bringing Up Father"
("Gyllen-bom"), berättelsen om den irländske arbetaren
som kommer i besittning av sagolika
rikedomar men envisas att i en anpasslig familj
behålla sina enkla vanor, en listig och
framgångsrik version av tanken att det främst är
den amerikanska kvinnan, som har sociala
och kulturella ambitioner.
Dessa och talrika andra serier, av vilka de
flesta är okända i Sverige, började nu ta fart
i Amerika, och allteftersom de bredde ut sig
fick man upp ögonen för de stora
affärsmässiga möjligheter, som doldes i branschen.
Omkring 1920 började de stora syndikaten sin
verksamhet. Dessa ofta mycket stora försälj-
ningsorganisationer, som i regel är knutna
till någon tidningskoncern, har vanligen hela
rätten till de serier de distribuerar. Om
tecknaren dör eller blir osams med sitt syndikat
och får sparken, kan man låta någon annan
habil person fortsätta i hans maner. Detta
lär dock vara rätt svårt att genomföra
beträffande de mer personligt gjorda serierna, som
lever på sin upphovsmans speciella form av
infall, varför de mer uppburna tecknarna kan
tillåta sig rätt mycket visavi sina arbetsgivare
(liksom de åtnjuter mycket stora inkomster).
Ett exempel på syndikatsmetoderna erbjuder
"Adamson", kanske den originellaste svenska
serie som gjorts. Adamson förekommer
fortfarande under namnet "Silent Sam" i New
York Sun, där han inte tillhör de mest
uppmärksammade figurerna men lär ha en pålitlig
beundrarskara. Syndikatet blev redan tidigt
osams med Oscar Jacobsson, seriens svenske
upphovsman, och Jacobsson, som ju numera
är död, hade redan under sin livstid fått se
Adamson framställas av flera olika
amerikanska ritstift.
När syndikaten började sprida serierna ut
över Amerikas alla tidningar och så
småningom även över den övriga världen blev också
efterfrågan allt större, och fler och fler serier
tillkom under 1920- och 1930-talen. Man
började också kunna urskilja olika grupper.
En kategori som ansluter till katzenj
ammer-serierna är de många barnfigurer, som då och
senare dykt upp, dels odygdiga och elaka
flickor och pojkar, dels välartade och lillgamla
ungar med hjärtat precis på millimetern på
rätta stället. Till de senare hör en av de
populäraste serierna, "Little Orphan Annie" ("Lilla
Annie"), som har 12 millioner läsare per dag.
En annan grupp är de kloka djuren. Där
finns den stora sorgsna newfoundlandshunden
Napoleon, som går i flera svenska tidningar
och tidskrifter, där finns alla de djur som
Disney släppt loss ur sina ateljéer när han
behövt pengar till sina filmiska experiment,
och där finns den kloka katten Felix. Priset
tas väl emellertid av den i Sverige tyvärr
432
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
