Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Otto Karl-Oskarsson: Broderskap. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRODERSKAP
— Hittar inte du ett fruntimmer på annat
håll va?
Där vispade tvagen till bortvid diskbaljan.
Joho, hon tvärsnodde och fick rätsida, ett enda
andäktigt, frodigt gung med tvagen rinnande
vid sidan. Men på soffan var det annorlunda
beskaffat. Där snarkade pipan bakom
tidningskanten så att inte ens håret syntes. Det var
väl ändå åt det hållet frågan var avskickad.
Äj a, en sån fråga är kär att ta om.
— Så att lite har man allt undrat härikring
på sistone. Så att hur är det — hittar du inte
nåt kvinnstimmer på annat håll. Så måste du
nödvändigt hålla till hos Siri va?
Tidningskanten föll åtminstone, och kragen
och slipsen satt inte dåligt. Pipan stadigt i
käften mitt bland ansiktsbuckloma, fast större
uppståndelse hade man nog tänkt sej. Fräck
satt han. Tog emellertid pipan dän, då
gapskrattet tvang sej ut.
— Förbanne mej, om han inte tror snacket!
Skrattet rullade platt och slamrande som ett
plåtkärl neröver ett tak. Går du verkligen och
tror skvallersagor?
Bortvid baljan suckade det nog. Inte mycket
som suck ändå, för lite mer hade man tänkt
sej. Men svartfotbasen rakt fram jäste i degigt
vältrande bucklor av ansikte.
— Åja, lite ser man väl och hör man väl
och tänker man väl själv också. Och då
summan tillhopa råkar stämma så bra, så kan man
väl få svar på frågan. Så att är det stock
omöjligt att hitta ett kjoltyg på annat håll va?
Hög haka fick han sen han blev bas för
några man. Annars såg han annorlunda ut
för nån dag sen. Då såg han ut som om han
läste också då han gick; hakan platt mot
halsen och veck i pannan var det dåförtiden.
Nu var hakan hög, och slipsen kröp slät ner
i slipovern, men kragen hade en lortrand. Se,
solen ligger på vid älvstränderna så här års,
och det kan tillra svett också från en lättfotad
bas som ska se över och grej a. Vid diskbänken
hyade det i alla fall. Det började klunka som
då man bälgsuper ur en flaska, och tvagen
åkte, och händerna skålade sej som för att inte
spilla nån skvätt. Inte så på soffan nä. Där var
det bara oväsen som med en plåt.
— Håll käften på dej! Fort fram till soffan,
och nävarna kring kragen och slipoverkanten.
Det här är ingenting att skratta åt du. Så fram
med sanningen hör du — fanns det ingen kjol
i hela trakten. Så att var Siri den enda du
kunde få tag på?
Nädu, här ska du inte försöka halka dej ur.
Den här näven håller ska du se, om vi så
ska repa lite mattrasor du och jag. Nänämen,
slätsliskiga lake, den här näven kan ta laken
i stjärten, om det behövs.
— Nå!
— Är du förbannat galen. Ska du slita
sönder skjortan?
— Tror du inte jag menar allvar va,
vit-strimmiga bolagslekatt. Tror du inte man har
häcken full av bekymmer ändå va. Och
begriper du, att du kan hitta på och sluta röka
härå på fläcken — och att vi ska göra opp va!
Så bekänn bara!
For nån iväg bortifrån diskbänken.
Klun-kade det inte inifrån kammarn i stället. Jodu,
då kan vi koxa kattöga bara bättre du.
— Det är djävla lögn ... — jaså, så enkelt
var det du — ... och det kan du väl begripa,
att det är mej dom vill åt. Ja, då jag kom mej
bra till i Bolaget, så vill folk komma åt mej.
Att dom vill vri ihop osämja här i huset. Och
att dom bara ljuger!
Kom dom orden först nu. Jaså, så enkelt
var det. Annars hade man bespetsat sej på ett
sånt kokihop tidigare än så.
— Nädu, iniförbannade bolagslekatt, det
stämmer inte med dina andra bravader. Utan
bekänn bara, innan jag kramar tarmarna i olag.
Så att fann du inte ett enda jäntkräk här ikring
annat än Siri?
Han krystade och slingrade. Nänämen, håll
dej i skinnet bara. Han vrålade:
— Släpp mej! Och du är då inte klok! Jag
har väl inte så mycket som tagit i Siri. Jag vill
väl inte titta ens på din djävla. Fy fan, tjock
och fläskig, och nån smak har man väl. Och
dra du åt fanders med din käringfan!
485
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
