Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Paul Lindblom: Författarna och fackfilosofin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFATTARNA OCH FACKFILOSOFIN
studies" etc. — är väl ännu inte tillräckligt
utexperimenterade, men de ger under alla
förhållanden en solid empirisk grund.
Målsättningarna är inte heroiska, resultaten många
gånger tämligen triviala och själva
redovisningen av undersökningarna tröttande genom
anhopning av statistiskt material.
Man kan emellertid inte dra en skiljelinje
mellan den föråldrade kulturfilosofin och den
moderna fältsociologin bara genom att hänvisa
till en förändrad målsättning. Sociologins
frammarsch har också fört med sig en viss
förskjutning i fråga om synen på människan och
människans ställning i samhället, och här har den
räddat en central beståndsdel i marxismen.
Man har inte längre samma obegränsade tilltro
till människans självständiga tänkande utan
man pekar på hur också de mest subtila
värderingar och komplicerade åskådningar kan vara
beroende av "miljön" — av institutionella
förhållanden, av vanor och traditioner etc.
Marxismen betonade här ensidigt de
ekonomiska sammanhangen, under det att modern
sociologi söker anknytning till alla
samhällsvetenskaper.
Fältsociologin med denna vida orientering
är emellertid ännu bara i början av sin
utveckling. Hittills har man i de flesta fall nöjt sig
med att ta upp lärdomar från i huvudsak en
specialvetenskap i taget, och på så sätt har vi
fått sociologi, som är övervägande psykologisk,
biologisk, geografisk o. s. v. i sin inriktning.
Den idealistiska filosofin har också smugit sig
in på många bakvägar — inte minst envetet,
när det har gällt att hålla alla
kvasivetenskapliga teorier om folklynnen levande.
När man vill diskutera sociologins betydelse
för litteraturen, är det naturligt att först vända
sig till Amerika. Den radikala intelligensen i
U. S. A. har rönt en fruktbar påverkan av
sociologins försök att objektivt analysera det
dynamiska och motsatsfyllda amerikanska
samhället. Ett av de främsta litterära dokumenten,
som är sociologiskt inspirerade, är Dos Passos’
trilogi "U. S. A.". Inte minst beundransvärd
i denna experimenterande roman är den psyko-
logiska intensitet, som författaren har kunnat
mobilisera också vid teckningen av triviala
människor. De långa förflyttningarna i tiden
inom avsnitt, som hela tiden berättar om
en och samma människa, försvagar å andra
sidan greppet om ämnet. Från denna synpunkt
har Martin du Gard varit lyckligare i
"Sommaren 1914", där det klassiska kravet på enhet
i tiden upprätthålls inom varje kapitel. Martin
du Gärds uppgift var emellertid enklare än den
som Dos Passos hade att lösa: dels hade han
i de tidigare delarna gjort undan den
indivi-dualpsykologiska analysen, dels syftade han
huvudsakligen bara till att måla de
socialpsykologiska sammanhang, som berörde
inställningen till kriget. En skönlitterär sociolog
av rang är också James Farrell, hos vilken
frånvaron av alla subtilare psykologiska nyanser
tvingar läsaren att koncentrera sig på att se
individen som en bricka i det stora
samhälls-spelet.
Journalisterfarenheter har betytt mycket för
att kristallisera fram sociologiskt inriktade
romaner — i Amerika kan man peka på
Dreiser, i Frankrike på Jules Romains och
i Sverige på Gustaf Hellström; ingen av dessa
har kommit så långt som Dos Passos och
Farrell. Den sociala orienteringen har i Sverige
gett upphov till en rad yrkesromaner av
växlande värde, om vilka det generellt gäller att
de har ett ganska trångt perspektiv på
samhället. Det är väl egentligen bara Ivar
Lo-Johansson, som efter många förarbeten i
"Traktorn" har lyckats skapa en fullödig
sociologisk roman, där både samhällets statiska och
dynamiska liv speglas.
5
De invecklade relationerna mellan filosofi
och dikt, mellan den stimulans som en
filosofisk teori kan ge och de uttryck, som blir
följden av denna stimulans i diktverket, kan
inte fångas i några enkla formler. Ett par
ganska självklara påpekanden kan kanske
inspirera läsaren att gå vidare.
511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
