- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVII. 1948 /
527

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKRECENSIONER

fram. När bernt erikson tre år efter debuten
återkom, hade han valt att på gott och ont
utveckla sin omåttlighet. Visserligen gav "gräset
vajar på menedargraven" definitivt besked om
hans egenart, för att inte säga egensinnighet,
hans oerhörda bildfantasi och språkliga
virtuositet, men även den uthålligaste åskådare
måste till sist drunkna i detta hav; det var en
patetisk åkallan alltför utdragen för att nå
avsedd verkan. I de följande böckerna finns
samma tendens kvar utan att dock komma
i närheten av det tidigare maratonrekordet.
Det är väl bristen på lyrisk komposition och
formell begränsning som utgjort stötestenen
och som förklarar varför bernt erikson inte
tillåtits överskrida tröskeln till ett mera
allmänt erkännande. (Att han fortfarande tvingas
vara sin egen förläggare och att han sorgfälligt
utelämnas i alla parnassböcker och hopp- och
löfteöversikter är en sak för sig och bereder
säkert inte honom själv någon smärta.) Vakna
kritiker har upprepade gånger kungjort att
han är unik och hör till "våra intressantaste
unga diktare" och att hans problematik både
är väsentlig och tidstypisk — ändå har han
på något sätt förvisats till ett sidorum, de
överspändas väntrum och avkylningsort. Om
han någon gång kommer att uppfylla de
hyll-facksbetonade kraven på litterärt uppträdande
är ovisst, mycket talar dock för att han just
nu är på väg mot större koncentration och
enhetlighet. Men att hävda att hans visionära
och språkliga omåttlighet i första hand skulle
vara ett uttryck för nonchalans och brist på
vanlig konstnärlig självkritik är en alltför
bekväm utväg. Han vill inte tillverka små
runda poetiska pärlor eller fristående
musikaliska eller måleriska gestalter, vill tydligen
inte heller att läsaren skall söka sådant (trots
att pärlor ovedersägligen ligger strödda längs
stränderna): "Var god vänd / ty också på
andra sidan finns beaktansvärdhet J var god
läs alla baksidor / såväl som framsidor /
väsentligheten spatserar inte omkring på vissa
platser." Hans ambition är vida större och
orimligare. Han vill vara världshjärtat och
världshjärnan, "det kosmiska ögat och det
universella medvetandet", omfatta allt,
kartlägga allt, tala allas tungomål. Det är inte
pan-teism; det är snarare kosmiska
kejsardröm-mar, den djupt bekymrade gudsförnekaren som
till sist måste ta saken, d. v. s. hela världen,
i egna händer: "Utforska allt, undersök allt,
behärska potentiellt alla idéer och all emotio-

BERNT ERIKSON

nalitet, med elementväldig förståelse och tung
mognad!"

Vi provinsbor tycker oss emellertid
fortfarande i det universella medvetandet kunna
urskilja de tre storheterna helgonet, skeptikern
och söderkisen. "Forma er med smärtan som
bas till saliga genier och lysande helgon",
heter det på ett ställe. Ingen kan påstå att just
den uppmaningen hör till de modebetonade,
alla helgon är ju för länge sedan vetenskapligt
och litterärt vederlagda. Det bernt-eriksonska
helgonet fungerar på två sätt, dels som
kallelse-berusad förvandlare:

jag är den förste sanslöse dykaren vid full sans och

kedjad hos uppgiften
att utsäga det outsägliga, att bekämpa alla arters

orättfärdighet, att lämna jorden annorlunda
än jag fann den!

dels som en vanmäktig förbedjare: "Sjöfåglar
i mitt bröst, skränande, skräniga,
himmels-kurvritande, vågdoppande! Å sjöfåglar i mitt
brinnande bröst, flyg mig närmare mitt eget
kosmos och hacka mig in i universums hjärta
och låt mig ropa för alla väsen på jorden!"
Ibland närmar han sig något som kan kallas
Kristusmystik:

527

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:59:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1948/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free