- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVII. 1948 /
543

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Italiensk tidskriftsrond

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ITALIENSK TIDSKRIFTSROND

läsekretsen genom att slå ihop konst och litteratur. Så
har La Rassecna dTtalias redaktör, den kände
litteraturhistorikern Francesco Flora, som samtidigt är
ordförande i Associazione Artisti dTtalia, från och med
juninumret 1948 öppnat sin tidskrift också för
målarkonst, arkitektur m. m. och utökat
illustrationsmaterialet, dels med reproduktioner av äldre konstverk,
dels med originalbidrag av unga konstnärer.

Eliten av de i fortsättningen karakteriserade
tidskrifterna bygger på den italienska litteraturkritikens
klassiska traditioner med maximala krav på
tanke-skärpa och stilelegans, förenade med en önskan att
förverkliga det program, som formulerats av II Pontes
redaktör: "att bygga en bro över den avgrund, som
skapats av fascismen och medverka till en kulturell
och social pånyttfödelse".

Om det starka intresset för nuets problem —
politiska, sociala och kulturella — vittnar de
monografi-ska avdelningar eller specialnummer, där ett ämne
allsidigt belyses i ett flertal artiklar.

Så har den "halvpolitiska" Il Ponte ingående
behandlat Tyskland, Trieste-frågan, marshallplanen,
parlamentskorruptionen etc. medan Ulisse i sin
monografiska avdelning samlat sig kring "begreppet Europa",
regionalismen i Italien, krigsskador på de italienska
konstverken samt dessas restaurering (häft. 2, 1947
med utmärkta fotografier), Biennalen i Venedig
sommaren 1948 m. m. På det litterära området går här
Letteratura i spetsen. Ett tidigare specialnummer
har helt ägnats åt Edgar Allan Poe och dennes
inflytande på den amerikanska litteraturen. I april 1948
utkom ett synnerligen väldokumenterat häfte ägnat
tjugufemårsminnet av Marcel Prousts död.

Jämte denna monografiska tendens har flera av
tidskrifterna (så Letteratura) startat exklusiva
bokserier med bidrag av de egna medarbetarna. Förlaget
Vallecchi i Florens håller till och med en särskild
klubblokal, där bl. a. avantgard-tidskriften L’Ultima
arrangerar livligt besökta litterära debatter.

Om man försöker göra ett tvärsnitt av dessa
tidskrifter lägger man snart märke till en rad
förstarangs-kritiker och -författare, vilkas namn ständigt
återkommer: Francesco Flora, Luigi Russo, Mario Praz, Carlo
Bo, Elio Vittorini, Carlo Levi, Bonaventura Tecchi,
Vasco Pratolini m. fi.

Utgivningen grupperar sig i huvudsak kring de tre
storstäderna Florens, Rom och Milano och det
förefaller naturligt att låta framställningen följa detta
schema.

Florens

Man måste nog medge att Florens med dess
förnämliga anor på området lyckats bibehålla den
ledareställning som det innehaft i mer än ett århundrade — man
behöver bara nämna milstolpar som Giampietro
Vies-seux’ Antolocia (1821—1833) och Giovanni Papinis
La Voce (1908—1916). Papinis krav på en vidare
europeism inom italiensk litteratur sammanfaller i
själva verket med ideologin bakom de båda aktuella
florenstidskrifterna Rivista di Letteratura Moderna
och Letteratura.

Den förra redigeras av två professorer vid stadens
universitet, Carlo Pellegrini och Vittorio Santoli, som
har formulerat parollen: Europa bör betraktas som
ett begrepp, e n mentalitet! Tidskriften utkommer
var tredje månad och ägnar speciellt intresse åt
kulturutbytet mellan Italien och andra länder.

Vid sidan av denna publikation står den likaledes

utmärkt välredigerade Letteratura, som till redaktör
har Alessandro Bonsanti, kritiker och chef för
Vies-seux-biblioteket samt ledare för en falang av yngre,
kända romanförfattare. Letteratura är internationellt
välkänd och har förnämliga traditioner. Den är
arvtagare till tidskriften Solaria (1916—1946), där
författare som Proust, Joyce, Gide, Montale och
Quasimodo en gång presenterats. I Bonsantis tidskrift har
Bo, Landolfi m. fi. debuterat vid sidan av redan
prövade pennor som Moravia, Pea och de Robertis.
Specialnumret över Proust är redan nämnt. Det omfattar
238 boksidor i stort format och bjuder på en
illustrerad biografisk avdelning, vidare på artiklar om Prousts
språk, om hans psykologi, den filosofiska bakgrunden
till hans verk, hans förhållande till konst och musik
m. m., skrivna av Italiens främsta proustkännare.

Il Ponte är en annan viktig florenspublikation,
månadstidskrift för politik och litteratur, där den
litterära avdelningen är alltför betydande för att
förbigås. Tidskriften grundades någon tid efter Florens’
befrielse, närmare bestämt i oktober 1945, av en
framstående jurist, Piero Calamandrei, författare till
"Elo-gio dei giudici scritto da un avvocato" -— aforismer
och porträtt från rättssalen — samt Conrado Tumiati,
läkare och romanförfattare. Den förre är tidskriftens
direktör, den senare dess redaktör. De är båda ivriga
antifascister. Il Ponte är öppen för diskussion från
alla läger men intar närmast en kritisk inställning till
kommunismen. Den utges av förlaget La nuova Italia
och bland medarbetarna märks kritiker som Pietro
Pancrazi, skönlitterära författare som Bonaventura
Tecchi och Eugenio Montale, politiker som Carlo
Sforza och Luigi Sturzo.

Den kände kritikern Luigi Russo (bl. a. ytterst
vederhäftig klassikerkommentator) grundade år 1946
tidskriften Belfagor. Med sin vassa, eleganta penna
vänder sig Russo företrädesvis till akademisk publik
och man kan i ett nummer av hans tidskrift finna
färgstarka prov på valtalsdemagogi från olika lägesr sida
vid sida med en skarpsinnig jämförelse mellan
dialogen hos Manzoni och hos Verga. Politiskt
representerar Russo yttervänstern. Belfagor utkommer varje
"udda" månad i stora häften på 120—140 sidor och
utges av förlaget Vallecchi, som också publicerar den
ultramoderna L’Ultima, "tidskrift för poesi och
meta-sofi", en modernistisk avan.tgard-publikation, som
propagerar för ett slags ny andlighet.

Den mångsidige Russos namn är vidare knutet till
två publikationer, som omhänderhas av ett annat
flo-rensförlag, Sansoni — Lingua Nostra samt Leonardo.
Linc.ua Nostra är en tidskrift för språkvård och
språkfrågor, Leonardo en högt ansedd
månadstidskrift för litteraturkritik och litteraturgranskning, där
alla viktigare italienska och utländska arbeten på
litteraturens och konstens område blir föremål för
sakkunnig bedömning.

Slutligen utges även i Florens kommunisttidskriften
Società med Cesare Luporini som redaktör. Vid sidan
av mera polemiska inlägg har den kulturella och
litterära artiklar av värde.

Rom

I Rom har den gamla förnämliga månadstidskriften
La Nuova Antolocia utkommit sedan 1878. Den
grundades i Florens redan 1866 som en fortsättning
på Giampietro Viesseux’ 1833 av politiska skäl
indragna Antolocia. Dess litterära storhetstid
kulminerade omkring femtioårsjubiléet år 1916 — tidskrif-

543

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:59:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1948/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free