Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Notiser - In memoriam - Georges Bernanos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN MEMORIAM
Fransk press och teater
De franska tidningarna omfattar bara fyra sidor, och
på dem skall allt rymmas. Även teaterkrönikan som
inklämd mellan sportnyheter och valtal mest liknar
ett utropstecken. Nyanserade omdömen blir därför
ganska svåra att avgiva, och kritikerna får ofta nöja
sig med att ropa "usch!" eller "bravo!". Kritiken har
utvecklats till att bli ett spirituellt litet puzzle på en
femöring, som angår kritikern och publiken, men
ytterst litet författaren, vilken i allmänhet är
missnöjd. Långa och svåra strider har uppstått,
teaterdirektörerna har vägrat släppa in kritikerna på
generalrepetitionen och anordnat en "kritikerföreställning"
först någon vecka efter premiären. Om ett dylikt
arrangemang tillåter kritikerna att se en föreställning
som redan är upparbetad, berövar det dock teatrarna
en nyttig reklam som i synnerhet de första dagarna är
synnerligen önskvärd. På sina håll har direktörerna
därför återvänt till den gamla ordningen, och
kritikerna inbjudes till generalrepetition eller premiär.
Fejderna mellan författare och kritiker är emellertid
därför inte slut. Senast var det Raynal som kände sig
föranlåten att lugga Jean Jacques Gautier, författare
och Goncourtpristagare, men även fruktad och ofta
avskydd kritiker i le Figaro. Gautier svarade med en
hovsamhet som han emellertid sällan ådagalägger i
sin teaterkrönika, Raynal blev av kritikerförbundet
förklarad "skyldig" till smädelser och ogrundade
beskyllningar. Varpå Raynal svarar o. s. v.
I de senaste numren av Mercure de France
behandlar Lucien Maury den nyaste skandinaviska
litteraturen. Av särskilt intresse är också Les Temps Mödernes
för mars och april, som innehåller texten till Sartres
senaste stycke "Les Mains Sales".
Eliot på danska
Den svenska förlagsvärldens belackare brukar gärna
påpeka att danskarna oftare kommer före med
översättningar av intressanta utländska nyheter, även om
det bara gäller någon månad. Det kan emellertid inte
vara så farligt med den saken, det bevisas bl. a. av att
man i Danmark med precis samma argumentering
anför Sverige som exempel. Beträffande t. ex. T. S. Eliot
ligger nog Sverige ganska väl till. Redan 1939 utkom
"Mordet i katedralen" i svensk översättning och 1942
utgavs ett representativt lyrikurval av Eliot. Det
nämnda skådespelet gavs ut i Danmark först 1940 och
vid sidan därav fanns länge endast ett par essayer
översatta, trots att rätt mycken anglosachsisk litteratur
utgavs i början av ockupationen. Under den gångna
säsongen försvenskades ju både "After Stränge Gods"
och "The Idea of a Christian Society". Den senare har
nyligen utgivits på danska av Wivels förlag under
namnet "En kristen Samfunds-Idé" och i höst har
Westermann utgivit en volym dikter av Eliot, tolkade av Kai
Friis Møller och Tom Kristensen, vilken senare även
skrivit en liten essay i boken. "Ødemarken og andre
Digte" heter volymen, som är läckert tryckt av
Nord-lundes berömda officin i 885 exemplar.
Fallgrop för kulturpersoner
Syn og segn heter en tidskrift på nynorsk, som ges
ut av Det Norske Samlaget, en förening som redan med
sitt namn belyser vådan av att norskan avlägsnar sig
från de övriga nordiska språkens gemensamma
ordskatt. I sista numret skriver Jörund Mannsåker, en
akademiker, som studerar i Uppsala, om konsten att
läsa böcker. Han vänder sig särskilt mot de
beklagansvärda personer, som av sin iver att följa med i kulturen
berövats förmågan att långsamt njuta och smälta en
bok. "Ein slik leisar veit at det kjem tft minst tusen
böker i året her i landet. Av alle desse bör han lesa
fleire hundre, altså omlag ei bok for dagen. Dessutan
bör han lesa klassikarane våre og det som kom ut i fjor
og for-fjor, for det har han som regel forsömt. Vidare
må han fylgja med i det som kjem ut i andre land,
lesa litt av det og svært mykje om det." Han skall
vidare läsa världslitteraturens viktigaste verk från
Homeros till André Gide, alla utländska tidskrifter
och noga studera tidningarna varje dag, vilket
onekligen utgör ett avsevärt program. "Men les det gjer
han no som ein galning likevel, side opp og side ned i
det endelause, let menneskelagnader og livssyn jaga
förbi seg i rasande fart, gjer seg opp ei meining om
boka slik at han kan snakka og skriva om ho og er
orientert. Så er det videre til næste bok, nye lagnader,
nye livssyn og tankar. Det er som han skulle skifta
skjorta kvar time."
Om man hittar på något botemedel mot det andliga
magsår som skisseras i den uppskakande artikeln torde
det knappast behöva tillverkas i större kvantiteter.
Amerikansk bokexport
En översikt av U.S.A:s bokexport 1947 har nyligen
publicerats. Böcker för över 24 millioner dollars
exporterades under året, därav läroböcker för 4 millioner.
Den största köparen var Kanada, som importerade för
7.7 millioner amerikanska böcker. Därnäst kom
England med 4.6 millioner och Filippinerna med 3.2
millioner. Danmark köpte för 200 000 dollars och Norge
för 90 000 medan Sverige lade ut 150 000 dollars, därav
c:a 30000 på läroböcker.
Statsunderstödda förlag
Argentinska regeringen har fått till sitt förfogande
25 millioner pesos som i form av lån skall tillställas
argentinska förlag för att bygga upp en stor
bokindustri i Argentina. De förlag som vill komma i fråga
måste skicka in listor på sin utgivning, varefter
"Sociedad Argentina de Editores" avgör om de är
värdiga att komma i fråga.
IN MEMORIAM
Georges Bernanos, f. 1888, d. 5/7 1948
En bekant fransk teolog, jesuitpatern Jean Daniélou,
har i en påfallande klarsynt essay om Frankrikes
kultur skrivit, att konstitutiv för denna är föreningen av
kristendom och antiklerikalism. För att Frankrike skall
bevara sin själ är det nödvändigt att den kristne aktar
sig för att bli klerikal, och den antiklerikale för att bli
kristendomsfientlig.
Ingen har på ett mer frappant sätt i sig realiserat
denna antinomi än den nyligen i Paris avlidne Georges
Bernanos. Hans författarskap präglas av en lidelsefull
kärlek till den katolska kyrkan i dess djupa kristna
546
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
