Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Auden gällande att detta demonstrerande av
viljans ofrihet närmast är komiskt, eftersom
författandet av en bok är något som inte alls
är nödvändigt och följaktligen endast kan
åstadkommas genom en fri viljeakt. Det är
onekligen litet underligt att av en av vår
tids främsta poeter höra att diktandet är något
som man väljer ungefär som basebali och
alltså inte uttryck för ett inre tvång, som
sätter den fria viljan ur funktion. Alltnog,
Auden beklagar att de unga författarna endast
anser sig kunna välja i estetiska ting, medan
de i fråga om moraliska värden anser sig böra
stå indifferenta. Han framhåller Henry James
som det stora exemplet på bägge slagen av
väljande; det som är av fundamentalt intresse
i James’ böcker är inte den perfekta tekniken
och den oantastliga konstnärliga moralen utan
karaktärernas handlande när de ställs inför
ett moraliskt val. Det är först genom detta
handlande som de överhuvudtaget blir
karaktärer. Utan karaktärer inga betydande
romaner, ty det räcker inte med virtuos
skildringskonst, livfull dialog eller en allt nedbrytande
lidelse. Den moderna highbrowlitteraturen har
detta i rikt mått, men eftersom den vägrar att
göra en markant åtskillnad mellan ont och gott
förmår den inte ställa sina personer i en relief
som skiljer den ena avsevärt från den andra.
Det må vara sant att alla människor är i stånd
att göra både det goda och det onda, men det
är fel att tro att man inte kan avgöra om en
människa gör det goda eller det onda i det
eller det ögonblicket.
Det bör alltså observeras att ehuru Auden
utgår från överbetoningen av det beklämmande
och trista i amerikansk litteratur så riktar han
sig inte direkt mot svartmålningarna i sig. Han
yrkar inte på ljusare bilder av amerikanskt
familjeliv och porträtt av människor som
lyckats i inre eller yttre mening. Tvärtom ger
han amerikansk litteratur det erkännandet att
den i sin skildring av hemlöshet och
brottslighet givit en bild som är unik i sin trovärdighet.
Vad han vänder sig mot är den förhärskande
naturalistiska människouppfattningen, som i
människan ser ett blint offer för sin miljö och
en robot för sina körtelfunktioner. Han
efterlyser ett moraliskt ställningstagande från
författarna, men han lämnar oss i oklarhet
huruvida detta ställningstagande skall ta sig uttryck
i författarnas inställning till sina figurer, alltså
i tendens, eller blott i ett erkännande av att
dessa figurer kan och måste ta moralisk
ställning i de konflikter de av författaren drivs in i.
Det behöver ju inte vara precis samma sak.
Månadens debutant
heter Folke Isaksson, författare till novellen
"Morgen friih". Han är född 1927 i
Norrbotten, har sitt hem i Gammelstad och tog
studenten 1947 i Luleå. Efter värnplikt i Boden
ligger han sedan i höst i Uppsala och studerar
humaniora. Isaksson har tidigare endast varit
publicerad i Utsikt med en prosaskiss och har
fått en novell antagen till All Världens
Berättares novembernummer. Georg Svensson
557
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
