Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Po Chü-i: Åtta dikter, försvenskade av Alf Henrikson - Vid sextio år - Besök av en vän under sjukdom - Sista dikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PO CHü-I
VID SEXTIO ÅR
Mellan trettio och fyrtio förvillas människan av de Fem Lustarna,
mellan sjuttio och åttio är hon ett offer för hundra krassligheter.
Men från femtio till sextio är man fri från all plåga,
lugn och stilla — hjärtat njuter sin vila.
Jag har lämnat bakom mig Kärleken och Fikenheten, jag har haft nog av
Förvärvet och Berömmelsen,
jag undslipper alltjämt sjukdom och nedgång
och är fjärran från orkeslöshetens tid.
Lemmarnas styrka är kvar att söka berg och floder,
än har mitt hjärta lust att lyssna till strängar och flöjt.
Rofylld uppslår jag nytt vin och läppjar på flera krus;
upplivad återkallar jag gamla dikter i minnet och uppläser en vers ibland.
Till mina jämnåriga Tung-Shih och Meng-Te detta råd:
Klaga icke över tretjoget år, de lydiga öronens ålder.
BESÖK AV EN VÄN UNDER SJUKDOM
Jag har varit sjuk så länge att jag inte mer räknar dagarna.
Afton i fönstret åt söder — och afton igen.
Med sorgset pip i gräset under mitt takskägg
hör jag vintersparvarna sjunga morgon och kväll.
Jag reser mig med ansträngning och lutar mig tungt mot bädden,
stapplande går jag mot dörren till min gård.
Då sker att jag möter en vän som är kommen att hälsa på mig,
alldeles som hade jag gått upp särskilt för att möta.
De tog min säng och ställde den i den dalande solen,
de bredde ut min filt medan jag stödde mig mot balkongens pelare.
Stilla samtal var bättre än något läkemedel.
En för en kom känslorna tillbaka till mitt domnade hjärta.
SISTA DIKTEN
Man har ställt min säng intill den omålade skärmen,
framför det blåa förhänget har man flyttat min ugn.
Jag lyss till mina barnbarn som läser en bok för mig.
Hur tjänarna värmer min soppa följer min blick.
Med rask pensel besvarar jag vänners dikter,
jag känner i mina fickor och plockar fram pengar till medicin.
När inseendet över vardagens affärer är över
lutar jag mig bakåt på kuddarna och somnar med ansiktet mot söder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
