Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Alfred Kazin: Brev från New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALFRED KAZIN
Behavior in the Human Male" i fråga om
"naturalism". När han söker sin uppgift och
sitt verksamhetsfält måste han sikta lägre och
djupare, mitt i människans hjärta, och där kan
en enda människa räcka till.
Ehuru jag alltså anser att "The Naked and
the Dead" är en naiv bok, konstnärligt sett,
har jag låtit den inleda detta brev, därför att
den kan vara nyttig när man vill reda ut den
litterära situationen i Amerika just nu. För
trettio år sedan skulle en så "radikal" roman
endast ha uppskattats inom en liten grupp
intellektuella. Nu tas den inte ens upp till
diskussion i de bättre litterära magasinen, men
den läses överallt för sin "prägel av sanning",
eller just för att den inte längre innehåller
något nytt i en enda människas ögon. Den
stora publiken är nu liberalare, i en
utsträckning som det ställer sig svårt att beräkna, och
mer öppet positiv gentemot realistisk
upplysning — och varför skulle den inte vara det,
eftersom den nu levande generationen uppfötts
med realism och på något vis lyckats behålla
många av sina värderingar trots detta faktum.
Själv har jag en känsla av att de mer
betydande "krigsromanerna" (om vi nu ska röra
oss med en så avskyvärd term) kommer att
skrivas i framtiden. Det är knappast troligt
att de kommer att hämta något från den
"desillusion" som var litteratursoldaternas stora
upplevelse i förra kriget, den har blivit en
kliché, men i stället kommer de att skildra den
känsla av förvirring, som nu är allmänt
utmärkande för hela vår civilisation. En ledtråd
har i det fallet redan givits av lyriker som
Randall Jarrell och Robert Lowell. Jag vet
hur svårt det är att ge ett begrepp om poetiska
värden när ens ord skall översättas, men för
en gångs skull när jag skriver dessa brev måste
jag strunta i den saken. Fast jag kanske inte
lyckas få fram mycket av dessa lyrikers
egenskaper, kan jag dock åtminstone försöka peka
på den ovanliga individuella och konstnärliga
styrkan i deras verk. I dessa två författare
tycks Amerikas litteratur ha fullbordat ett
periodiskt omlopp. Ehuru de är våldsamt
präglade av sin samtid vad de personliga
erfarenheterna och inställningen till lyriken beträffar,
röjer de på samma gång den djupa känsla för
livets moraliska grundprincip, för människans
oundgängliga tragedi, som utgör det stora
temat hos författare som Hawthorne, Melville
och Emily Dickinson. När man läser dem i dag,
mot en bakgrund av krig, koncentrationsläger
och en oerhörd skadegörelse på mänskliga
värden, förnimmer man den högspänningsladdade
gemenskapen mellan de religiösa källorna i
tidigt amerikanskt liv och den ökade andliga
insikten hos de mer betydande unga
författarna i dagens Amerika. Hos Robert Lowell
finner man t. ex. även vad hans yttre historia
angår en rörande kontinuitet i fråga om teman.
Lowell härstammar från en av Nya Englands
mest berömda familjer — en släkt som ända
från 1600-talet i amerikansk historia
identifierats med den förmögna puritanska kast, som
tidigt verkade här i landet, och som bland sina
medlemmar haft en ytterst konservativ rektor
för Harvard, den akademiske essayisten James
Russell Lowell, som också var en blid poet,
samt naturligtvis 1900-talsskaldinnan och
för-nyerskan Amy Lowell. Men Robert Lowell är
katolsk konvertit, en sardonisk kritiker av det
puritanska och aktningsvärda Nya England
och fick under kriget gå i fängelse som
samvetsöm. Hans andra diktsamling, "Lörd Weary’s
Castle" (titeln kommer från en gammal engelsk
ballad) är egentligen en lång elegi över de
moraliska ruinerna av vår ljumma och starkt
kompromissbetonade protestantism. Det är
revolutionär lyrik av en katolik som revolterar
mot människans moraliska och symboliska
utarmande i världen av i dag — revolutionär som
endast en konvertit kan vara. Han rasar mot
ytlighet och hyckleri med styrkan hos en ung
man som själv upptäckt kristendomen. När man
läser honom tänker man automatiskt på den
ensamma katolska människotypen — Pascal
företräder den under ett århundrade, den
engelske diktarprästen Gerald Manley Hopkins
under ett annat — inte på den "officielle" kato-
583
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
