- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVII. 1948 /
609

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FILMRECENSIONER

vändelse till katolicismen har hamrat sig en
slagkraftig rustning av till synes så oförenliga
material som varm religiositet, frätande ironi
och bitande kvickhet. Av Richard Hillary, "den
långhårige grabben" som av pliktens
kategoriska imperativ drevs från sin
självtillräcklighets positioner och blev en ännu i sin
splittring helgjuten människa och stor författare.
Linklaters människointresse och psykologiska
klarsyn visar sig inte minst i studierna över
Burns; det är ett levande porträtt, obeslöjat
av arkivdamm och fritt från fablande
frihands-teckning.

Det finns mycket av det fröjdefulla
överdådet i "Äventyrets konst". Det senaste kriget
var en sann encyklopedi över äventyr, och
Linklater har slagit upp många av de mest
fascinerande sidorna i den och förenat den
splittrade mångfalden i en stimulerande
personlig helhetssyn. Men han fick — säkerligen
i högsta grad mot sin vilja — uppleva större
delen av kriget som "pongo", som fördetting
och utomstående; och det heroiska lyser trots
allt inte riktigt med samma strålglans som i
kapitlen om förra världskriget i "Mitt sämre
jag", den gången då han själv, efter en
framgångsrik förfalskning av läkarkortets uppgifter
om alltför späd ålder och generande
närsynthet, hade lyckats krångla sig ut till fronten
och kämpade bland Black Guards stolta
trashankar i Flanderns lera. Staffan Andræ

DE MÅNGA SMÅ

Philip Larkin: Sommar blir vinter.
Översättning av Britta Gröndahl.
Hökerbergs 1948. 10:—.

Patrick Hamilton: Två vänner. Översättning
av Birgit Hård af Segerstad.
Hökerbergs 1948. 10:50.

James Hilton: Intet är så sällsamt.
Översättning av Håkan Bergstedt. Bonniers
1946. 11: 50.

Den grövre underhållningslitteraturen
avlockar kriget grälla knalleffekter för att dölja
sin tomhet med rivande miljöbilder. Men det
finns en finare sorts underhållningslitteratur
som utan att djupborra eller erövra nya
områden i dämpade nyanser skildrar enskilda
människor under kriget för att berätta något
om dessa människor snarare än om kriget. Det
är odramatiska öden, tecknade med en
anspråkslös vardagsrealism. Kriget är den mörka

fonden med strålkastare spelande långt borta;
ibland kommer några gestalter in i ljuskäglan
och får ett klart, snabbt ljus för att sedan
försvinna i mörkret igen. I Philip Larkins roman
"Sommar blir vinter" är dessa gestalter en ung
fransk flicka och en ung engelsk pojke som
efter en av fredens gyllne somrar träffas igen
i blitzens mörka, kalla London, ett ödsligt möte
i mörkret. I Patrick Hamiltons "Två vänner"
är de några banala pensionatsgäster i en
förstad till London som spelar ett löjligt litet
drama intill krigets strömvirvlar. Och i James
Hiltons "Intet är så sällsamt" är det en
tystlåten ung amerikansk vetenskapsman som
arbetar åt en atomforskare i Berlin. Det
gemensamma för dessa gestalter ur några nya
engelska böcker är att de allesammans hör till
de små, de försynta och förtrampade. Och
i alla böckerna får dessa små till slut
överraskande och gripande proportioner.

Ingen av romanerna är litterärt originell
eller raffinerad — de är av den sobra och
försynta engelska skolan. Och de försynta
människorna i dem blir inför kriget ännu mera
rädda, undrande och ensamma än förut och
känner sig omslutna av förvirrande mörker
och fasor som de inte kan överblicka. Philip
Larkins roman heter "A Girl in Winter", men
den franska flickan är oskarpare och
ointressantare än den engelske herrgårdspojken, som
är väldresserad gentleman vid sexton års ålder
och hjälplöst handfallen inför kriget. Porträttet
av honom är behållningen av denna bok, som
med alla sina välformulerade
vardagsiakttagelser dock till slut blir alltför begränsad. Den
unga fransyskan upplever en rad skimrande
engelska sommardagar i det blommande
herrgårdshemmet — en sådan sommar i ett sådant
England som engelsmän i förskingringen alltid
bär med sig en bild av i sina hjärtan. Dessa
ungdomar går genom gyllne moln av
honungsblommor ut i trädgården, de spelar tennis, ror
på floden och strövar omkring i that green and
pleasant country. Alltsammans är perfekt, men
den franska flickan upptäcker att det är något
fel på den polerade fullkomligheten och på
kontakterna mellan människorna. "Man gick
omkring som i en grön labyrint utan att komma
närmare mittpunkten." Hon kommer aldrig
nära den artigt opersonlige Robin, sluten i sitt
skal av gentlemannamässighet. I krigets
London träffar hon Robin igen, en annan Robin,
orolig, otålig och otillfredsställd, väckt ur
törn-rosasömnen och de fina maneren av kriget,
väckt till insikt om sina begär, sin mänsklighet

609

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:59:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1948/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free