Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Clas Engström: Scener. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLAS ENGSTRÖM
stämningen. Nu kunde det lika gärna vara en
åskkvav augustikväll som en förmiddag med
aningar av vår i luften. Majonnäsen är inte
längre så utsökt. Biffen känns fadd i mun.
— Så där säger du alltjämt, påpekar fru
Bolin, och det ligger lite sanning i det.
Mannens blick viker och vilar på tomaterna.
Calle tänker att hans mor inte borde säga
alltjämt när hon menar alltid. Men han säger
naturligtvis ingenting. Han vill ju inte bli
indragen i grälet, det oundvikliga grälet. Han
sitter med huvudet nedböjt och snurrar sitt
glas med snabba knyckar. Lill-brorsan tuggar
torrt på hårda brödkanter och tänker med
längtan att den där filmen på Cora säkert
är kul.
— Alltjämt säger du så där. Du såge väl
helst att ja gick klädd i traser. Fru Bolin
känner att hon inte är riktigt rättvis, men
det ökar tara självmedlidandet, vreden. Å ni
— hon sveper in sina barn i en blick som
närmast är hatisk — ni bara håller me å flinar.
Jämt jämt gaddar ni er samman mot mej, å
alltjämt håller ni me den där, den där Don
Juan.
Britta stirrar stelt rakt fram och
koncentrerar sej på att inte lyssna. Lill-brorsan tittar
hjälplöst och storögt på Calle, och Calle samlar
allt sitt lugn i blicken.
— Å, man kan bli galen av denna
behandling. De verkar som man vore en piga, som ni
kunde behandla å hunsa hur som helst. Hennes
röst har blivit allt högre och skrikigare och
ansiktet alldeles rynkigt. Ögonen är små och
blanka. Herr Bolin tittar mitt på henne och
känner allt det där.
— Ja, säger han, nog blir du omhuldad som
ett nutida hembiträde allti. Å du uppför dej ju
också som ett sånt.
Detta är droppen. Det verkar som om fra
Bolin väntat och längtat till denna situation.
Hennes snyftningar är nästan vällustigt
förtvivlade. Calle tänker att det är en atmosfär
av predestinerat helvete i rummet. En tavla
hänger på sned, ser han, och av den fina
lunchen finns det bara tråkiga rester kvar, och
någon har spillt sås på duken. Där finns också
en gammal fettfläck, och gaffeln i gurkskålen
har drunknat.
— Å, jämrar fru Bolin, och hennes röst är
grumlig av gråt. Å, att du kan säga så där.
Å ni, ni bara håller me er älskade far å tänker
inte en enda sekund på mej, att ja kunde
behöva lite uppmuntran, lite tillgivenhet. Å! Ni
skulle ha sett honom där som ja såg honom
gå på kajen me alla möjliga luder, mens ja
fick sitta i fönstre å titta på.
(Jenom fönstret kan man se ett ulligt moln
segla över himmelen. Men ingen ser ut. Ingen
undrar varifrån det kommer och vartåt det ska.
Britta håller hårt om gaffeln och stirrar på
den, som om vore den en giftig orm. Calles
glas snurrar väl sitt femtionde varv snart.
— Å, ni skulle ha sett honom, den ...
Men herr Bolin står inte ut längre. Detta
meningslöst giftiga tal bryter ner hans
handlingslugn fullständigt.
— Tig, säger han hårt och höjer handen.
— Ja, slå du, säger hon triumferande och
håller fram ansiktet. Slå du bara. De e bara
de som fattas.
Men han slår inte. I stället reser han sej
kraftigt, så att stolen åker i väg och stöter mot
väggen.
— Ut! säger han skarpt och pekar med
pekfingret mot dörren. Ut!
Barnen stirrar stelt och utan tankar på sina
tallrikar, och herr Bolin säger åter sitt skarpa
"Ut!".
Och hon går. Förtvivlat snyftande går hon,
och det ligger något av tuktad hund över
gestalten. Hon försvinner in i sovrummet, och
dörren glider sakta igen efter henne.
I matrummet andas herr Bolin hastigt efter
ansträngningen. Annars är det tystnad, tom
tystnad. Och fra Bolins jämmer tränger in
i pinade huvuden. Sakta reser sej Calle, och
mens han långsamt går efter sin mor in i
sovrummet tänker han: Monotont, monotont,
monotont.
Hon sitter på sängkanten med händerna för
ansiktet. En test av hennes gråsprängda hår
650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
