- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVII. 1948 /
662

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - W. Somerset Maugham: Hur jag skriver noveller. Översättning av Thure Nyman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

W. SOMERSET MAUGHAM

för skicklighet. Jag har en känsla av att det är
formens precision som verkat irriterande. Jag
vågar detta antagande (kanske otillbörligt
smickrande för mig själv), emedan denna
speciella kritik aldrig har framförts i
Frankrike, där mina berättelser haft mycket större
framgång hos både kritik och publik än i
England.

Fransmännen med sin känsla för det
klassiska och sitt metodiska tänkande kräver en
exakt form och blir upprörda över ett arbete,
där trådarna släpps och får ligga, ämnen
framläggs men inte utföres och en klimax förebådas
men sedan inte kommer. Å andra sidan har
precisionen alltid varit engelsmännen en smula
motbjudande. Våra stora romaner har varit
formlösa, och detta har så långtifrån att oroa
deras läsare i stället skänkt dem en känsla av
säkerhet. Detta är det liv vi känner till, har
de tänkt, med dess godtycklighet och
inkonsekvenser; de kan ur sitt medvetande
utestänga den irriterande tanken, att två och två
är fyra. Om jag har rätt i denna förmodan,
kan jag inte göra någonting däråt utan måste
finna mig i att bli kallad skicklig för
återstoden av mitt liv. Mina förutfattade meningar
om konst står på den lagbundna ordningens
sida. Jag tycker om en historia som stämmer.
Jag började inte på allvar skriva noveller,
förrän jag hade haft mycken erfarenhet som

dramatiker, och denna erfarenhet lärde mig
att utelämna allt som inte tjänade det
dramatiska värdet i min historia. Den lärde mig att
låta händelse följa på händelse på ett sådant
sätt, att de ledde fram till den klimax jag
åsyftade. Jag är inte blind för nackdelarna i denna
metod. Den ger en frekvens åt effekterna som
stundom är oroväckande. Jag är medveten om
att livet inte passar ihop sina skilda delar med
sådan precision. I verkliga livet breder
historierna ut sig i ett oredigt virrvarr, de börjar
ingenstädes och har inget bestämt slut. Det var
troligen detta Tjechov menade, när han sade att
noveller varken skulle ha början eller slut. Så
mycket är säkert, att det understundom ger en
känsla av lufttomhet, när man ser figurer som
uppträder exakt i överensstämmelse med sina
karaktärer och händelser som passar in med så
fulländad precision. En berättare av detta slag
syftar inte endast till att återge sina egna
känslor inför tillvaron utan också till formell
skönhet. Han arrangerar livet så att det passar
för hans ändamål. Han följer en medveten
plan, i det han lämnar ut det ena och ändrar
det andra; han vränger fakta till sin fördel
i enlighet med sin plan; och när han når sitt
mål har han skapat ett konstverk. Han
försöker inte bevisa någonting. Han målar en
tavla och ställer fram den till beskådande. Man
kan acceptera den eller gå den förbi.

Översättning av Thure Nyman

En volym berättelser, "W. Somerset Maughams noveller", har nyligen utgivits,
i urval och med inledning av Georg Svensson. (Bonniers 1948. 18: —.)

662

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:59:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1948/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free