- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVII. 1948 /
712

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Notiser - In memoriam: Klara Johanson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IN MEMORIAM

förläggaren att snarast låta trycka detta omfångsrika
och tråkiga arbete (det är hans egna uttryck), ty han
förutser att kriget snart bryter ut och det är för
mänsklighetens väl oundgängligt att boken får verka före
och under kriget för att förbereda en lyckligare tid
efter det.

Franskt förlagsnytt

De franska förlagen kämpar för närvarande med
stora svårigheter. Under och efter kriget växte förlag
upp som svampar; folk hade tid att läsa, i böckerna
undslapp de en tyngande verklighet. Nu tenderar
marknaden att återgå till vad den var före kriget,
papper och arbetslöner stiger, skatterna blir allt tyngre.
Många av de små företagen får därför läggas ner. Nu
senast är det det lilla, en aning exklusiva förlaget
"Fontaine"s tur, och med det försvinner den utmärkta
tidskriften Fontaine som grundades i Alger 1941.
Mindre specialiserad på lyrik än Poésie och
Con-fluences, som också upphört, var Fontaine den stora
litterära tidskriften ända till 1944—45, och räknade de
bästa förmågor bland sina medarbetare. Diktare som
Éluard, Emmanuel, Supervielle, Audiberti, Ponge,
Aimé Césaire, Pierre Jean Jouve, Claude Roy, René
Char, Michaux, Saint-John Perse, Patrice de La Tour
du Pin m. fi.; kritiker som Henri Hell, Georges Blin,
André Rousseaux, Gaëtan Picon, Jean Wahl. Man
kommer att med omsorg bevara specialnummer som
de som ägnats engelsk eller amerikansk litteratur och
framför allt det nummer som ägnats "La Poésie comme
Exercice spirituel".

Direktören för "Les Presses universitaires" har som
medel mot krisen föreslagit en kooperativ
sammanslutning mellan förläggarna. Någon sådan har inte ägt
rum, men det händer allt oftare att två eller tre förlag
går samman för att stödja varandra. Den första oktober
kommer sålunda "Julliard" och "Robert Laffont" att
slås samman, och med dem "Librairie universelle de
France" (LUF, före detta "Librairie universitaire de
Fribourg" under kriget). De kommer att gemensamt
bilda firman "Sequana".

Ett stort förlag som hotas, trots sin ärevördiga ålder,
är Grasset. Bernard Grasset har blivit dömd för
samarbete med tyskarna, och hans förlag dömts att
upplösas utan att någon skulle ha rätt att uppköpa det i
dess helhet och på så sätt få det att fortleva under
annat namn. Den olycklige Grasset har uppenbarligen
utvalts till syndabock bland alla de komprometterade
förläggare som diskret bytt skylt efter befrielsen, och
domen träffar nu även förlaget som en längre tid skötts
av en administratör. Förlagets författare och personal
protesterar emellertid mot detta beslut som berövar så
många deras existensmöjligheter, och saken är ännu
inte riktigt klar. Firman fungerar än så länge som
vanligt.

Myndigheterna och tidskrifterna sysselsätter sig i
hög grad med den franska bokens minskade inflytande
utomlands. Efter en lång presskampanj har en särskild
kommitté tillsatts under ordförandeskap av Édouard
Herriot för att söka befrämja försäljningen av franska
böcker utomlands. Man påpekar att de franska
böckerna ofta utomlands säljes till orimligt höga priser,
att tull och valutaformaliteter förhindrar deras
spridning, och att den franska litteraturens plats på de flesta
håll intagits av den anglosaxiska, till och med i
besläktade länder som Spanien, Italien, Sydamerika. En
journalist påpekar dock i Opera att det även är en
fråga om kvalitet, och att mycket beror på att Frank-

rike inte har ett lika stort antal författare som förr
vilkas röst höres utanför landets gränser. Därtill
kommer även att franskan alltmera får stryka på foten för
engelskan. Gemensam aktion för nedbringande av
transportkostnaderna och tullavgifterna, samt för
kontroll av priserna på franska böcker utomlands torde
dock kunna leda till ett resultat, framför allt om dessa
åtgärder åtföljes av mindre byråkratiska besvär och
lindrigare skatter i hemlandet.

IN MEMORIAM

Klara Johanson
f. 1875 d. 8. 10. 1948.

Klara Johansons mest aktiva period inföll under
åren 1900—1910 då hon var dagskritiker i Stockholms
Dagblad. Hon medarbetade även senare i olika
tidskrifter, men bidragen flöt allt sparsammare. På
1920-talet kom de böcker, där hon samlat det bästa i sin
kritiska och aforistiska alstring, "Det speglade livet"
1926 och "En recensents baktankar" 1928. Under
1930-talet föll hennes namn allt mer i glömska samtidigt som
hennes framträdanden blev ytterligt sällsynta. 1942 på
våren publicerade Margit Abenius i denna tidskrift en
studie över hennes kritik, som erinrade en ny
generation om att K. J. fanns. Den som har det rätta
sinnelaget behöver inte mycken uppmuntran för att ta henne
till sitt hjärta, restupplagorna av Klara Johansons
böcker började ta slut och hitta vägen till många unga
litteraturvänners hyllor och när hennes andra
essaysamling, "Det rika stärbhuset" kom ut 1946 mottogs
den med en brakande entusiastisk välkomstsalva, som
strax gjorde att en ny upplaga måste skickas ut.

Något att i karakteriserande syfte tillägga utöver
Margit Abenius uppsats (som också står att läsa i
"Kontakter") finns inte. Skall man försöka fundera ut
varför Klara Johanson så entusiastiskt kunde
återupptäckas av en generation som i regel varken läst eller
hört talas om flertalet av de böcker hon skriver om,
måste väl detta tillskrivas det omisskänneliga drag av
äkthet och den prägel av stark, originell personlighet,
som finns i hennes verk och gör dessa värda att läsas
för sin egen skull, vartill även hennes oöverträffliga,
fint etsande stil och rörliga, humoristiska temperament
bidrar.

Stora delar av hennes essayistik ägnas europeisk
humanism, svensk romantik och anglosaxisk
purita-nism. Framför allt med den senare, den flärdfria Nya
England-andan hade hon själv starka
beröringspunkter, om man frånser att ett flertal författare i denna
grupp skulle mått väl av att äga en smula av hennes
humor. Hennes dragning till den väsensfrämmande,
romantiska människotypen var emellertid samtidigt
stark och ihållande.

På senare år levde Klara Johanson i största
tillbakadragenhet. Den sista essaysamlingen innehöll till större
delen äldre uppsatser. Att hennes förmåga till
personliga och djärvt inopportuna inlägg i dagsdebatten ännu
levde kvar visar emellertid den försvarsskrift för
skulp-trisen Sigrid Fridman, som utkommit i höst.

Klara Johansons författarskap omfattar i övrigt två
kåserisamlingar och ett par parodiska spex,
publicerade under pseudonymen Huck Leber. Hennes stora
verk som utgivare var en upplaga av Fredrika Bremers
brev samt några av hennes reseböcker.

712

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:59:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1948/0728.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free