Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILMRECENSIONER
hemligheten", och hon gör "på något
tele-patiskt vis" Blenda anspelningar på
kommande fröjder, ungefär av samma lockelse
som julaftonen för barnet. Och medan
romanen om Blenda Heurman framskrider räknas
dagarna som följer på varandra, innan den
punkt är nådd då juldagsmorgon glimmar.
Romanen slutar någonstans i advent.
Olle Hedberg är inte någon överdådig
gestaltskapare, men porträttet av fru Olga
Thimlin får särskilt mot bokens slut djupt
ristade konturer, som avgränsar bilden av en
i sin egen förgångna lycka besynnerligt
bunden person, illusionslös och högdraget men
torrhumoristiskt tolerant mot ett nu som inte
längre har något väsentligt att ge. Med fina
reflexioner och varsam hand ställer
författaren som en kontrast mot denna ständigt
bakåt i tiden visande pil sin nästan förälskade
bild av Blenda, som instinktivt segerviss men
ändå mycket omedveten går att realisera sin
bestämmelse som "naturens stora knalleffekt"’
— Olle Hedberg låter med förtjusning fru
Thimlin torrt, roat och insiktsfullt återkalla
i sitt boknärda minne denna Schopenhauers
entusiastiska elakhet om den unga flickan.
Man kan väl inte gärna säga, att Olle
Hedberg direkt älskar den svenska medelklass,
vars psykologiska beteende och funktioner
han känner bättre än någon annan, vars
apspel och pantomim han blottat och sargat
mer infernaliskt än blamageguden själv, men
han röjer inte minst i denna roman sin kärlek
till ungdomen i denna medelklass. Det stelt
omgärdade, mätt bekväma borgerliga idealet
en sund själ i en skön stol har han ännu inte
riktigt träffat med sin analys — han ställer
som moralist inga direkta sociala
ansvarsfrågor, endast etiska: är denna person elak,
lögnaktig, egoistisk... ? Men det allmänna
polerade idealet den sunda själen i den vackra
kroppen kan han med sin i grunden starkt
livsbejakande inställning aldrig motstå, och
i "Dan före dan" är det också gott om vackra
lekande barn i tonåren eller tjuguårsåldern.
Endast en ful liten gosse får vara med, men
han försvinner snart. Men man minns den
elake, charmlöse Nittelberg och antecknar
honom på romanens meritlista — och varför
inte på önskelistan till nästa del av den
romansvit som boken om Blenda Heurman
tydligen endast är upptakten till. Ty
naturligtvis kan inte ens den suraste anmälare dölja
sin lust att följa den unga damen i spåren
fram till annandagen, naturligtvis kan inte ens
den allra hemligaste Hedberg-anhängare lyckas
genom ful kritik camouflera sitt missnöje med
att detta år i förtid ha berövats den
välgörande julsysselsättning som Olle Hedbergs
permanenta julgåva innebär. Åke Janzon
KATOLSK KÄRLEK
Sven Stolpe: Sakrament. Bonniers 1948.
10:—.
Om man tvivlar på religionen men tror på
religiositeten, vilket är en ganska vanlig
inställning bland de konfessionslösa, lämnas
man inte likgiltig av Sven Stolpes nya roman
"Sakrament", som med stark inlevelse skildrar
en nyomvänd katoliks inre strider och segrar.
Litterärt har Sven Stolpe inte den betydelse
som man skulle kunna tro av den iver och
utförlighet med vilken hans böcker anmäls
i pressen. Men han är, inte minst i sitt katolska
patos, en briljant pamflettist, som uppfordrar
till motsägelse och brukar bli bönhörd.
"Sakrament" är en snabbt och spänstigt
berättad roman, där utdrag ur katolska mässor
och värjstötar mot "medelpottor" i det svenska
kulturlivet växlar med inre monologer och
lyriska katedralvisioner. Den store
skådespelaren Erik Leopold, en man med många gester
och poser över sin tomhet, har gått över
till katolicismen, estetiskt berusad av
arkitektoniska och liturgiska njutningar, men han
upptäcker själv att han är på fel spår och
söker nya vägar till rening, fullkomning och
ödmjukhet i lydnad under katolska patres.
I denna kris reser han till Frankrike för att
söka upp sin bror, en ödmjuk andens tjänare
som alltid levat förkrympt i sin store broders
skugga. Här, i Morienvals vita, milda dal,
under benediktinermunkarnas ledning, finner
Erik frid men förälskar sig i broderns hustru,
en förandligad ung kvinna som lever i ett
"vitt" äktenskap. Efter mannens död
fullbordas hennes och Eriks kärlek genom offer.
Hon är färdig att offra sin jungfrurenhet för
att hjälpa honom till andlig klarhet, men han
har lärt sig att avstå. Hon fullkomnar sitt liv
i ett oåtkomligt kloster, och han återvänder
till Stockholm, stärkt och berikad i sitt inre liv.
Denna historia bärs upp av vittnesmålen om
själskamp, böner, kommunioner och stilla
mässor, av förföriska diskurser om renhetens
helighet, lidandets lycka och katolska munkars
närhet till Gud, som den icke omvände lyssnar till
med samma oförstående intresse som inför ett
762
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
