- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
20

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Gotthard Johansson: Strindberg och konsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GOTTHARD JOHANSSON

Carl Larsson: "I köksträdgården". Akvarell. Grez 1884.

som stå som moln kring kuporna, barnen,
hönsen, rädisorna. Varje sak är fristående,
snabbt men samtidigt skarpt och fint tecknad,
och alltsammans radas upp utan någon synbar
ordningsföljd i samordnade satser. Men så i
ett drag stämmer han samman de olika
färgfläckarna till en koloristisk helhet, ger
atmosfär och bakgrund åt bilden. "Över det hela
låg en helblå himmel och bakom stod den
svarta skogen."

Skall man ånge den allmänna stilkaraktären
i denna i vår litteratur nya naturskildring,
så kan man med Göran Lindblad säga: "Det
är impressionism, litterärt plein-air-måleri."
(Eller om man skall vara noga: det är
fri-luftsmåleri men inte impressionism.) Frågar
man sig, vilken samtida svensk målare denna
på en gång precisa och luftiga teknik
närmast påminner om, kan man också instämma
med honom: Carl Larsson. Man kan till och

med peka på de verk av denne, med vilkas
skildringssätt Strindbergs synes allra mest
överensstämma: de daggfriska — ja, man
kommer inte ifrån det nötta ordet — akvareller
Carl Larsson målade i Grez. Det finns i Carl
Larssons Grezakvareller, och i Grezmåleriet
överhuvud, samma intresse för den precisa
detaljen, de nära tingen, den vardagliga idyllen

— ett hörn av köksträdgården med
morgondaggen glittrande på kålbladen eller rimfrosten
smältande i solen — och samma berättarlust

— en gubbe stultar omkring bland de
nyplanterade fruktträden, en gumma vandrar bland
pumporna, en liten flicka håller upp ett
ögonblick med sitt arbete i trädgårdslandet och
skuggar med handen över ögonen mot den
vit-gnistrande solen, himlen står djupblå över de
halmgula bikuporna, precis som på Lill-Jans.

Slutsatsen ligger nära till hands — och
Lindblad drar den utan tvekan: Strindbergs
naturskildring har utvecklats ur det moderna
fri-luftsmåleriet och närmast inspirerats av den
bland Grezmålarna, med vilken han sedan
gammalt hade de mest intima personliga
förbindelserna, Carl Larsson. Den har bara ett
fel: "Röda rummet" skrevs 1879 och de första
av Carl Larssons Grezakvareller målades 1882.
I själva verket är emellertid tidsavståndet ännu
mycket större. Det litterära friluftsmåleri, som
Strindberg utvecklar i Lill-Jansidyllen i "Röda
rummet", är fullt utbildat redan i hems första
skärgårdsnoveller från 70-talet, tillkomna ett
helt årtionde före Grezmåleriet. Som exempel
kan man välja den oförlikneliga
morgonstämning från Dalarö, som inleder "Huruledes jag
fann Sehlstedt":

Klockan är 5 en augustimorgon på Dalarö. Solen
håller på att arbeta sig fram ur en hop trasiga
Van-dykbruna moln i öster, tullkarlarna snarka vid öppet
fönster i vaktstugan, en svart och vit flugsnappare
fångar flugor på gungbrädan ner vid tullbron, där
kaptens ovåliga piga i går ställde en smörbytta i
solskenet; amerikanska flaggan hänger som en kulört
bomullsnäsduk på societetens flaggstång, måsarna äta
frukost ute på strömmen. Gästgivaren vaknar, och ser
efter om gurkorna frusit, anställer sina meteorologiska
observationer och tar sig en sup inne vid smörgås-

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 17 00:32:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free