- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
29

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Gotthard Johansson: Strindberg och konsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRINDBERG O C II KONSTEN

mannen, impressionismens föregångare, men
det är osäkert, om sambandet var medvetet för
Strindberg. I svensk konst stå de utan egentliga
motsvarigheter, men det är karakteristiskt, att
dem man närmast kommer att tänka på äro
skedets båda största målare, Hill, Courbets och
impressionisternas lärjunge, och Ernst
Josephson i de verk han skapade på gränsen mellan
sin friska och sjuka tid. Naturligtvis kan inte
Strindberg jämföras med dem som målare,
men frändskapen finns där inte bara på det
andliga utan också på det rent måleriska planet.
Att någondera kunnat direkt påverka hans
måleri är emellertid redan av yttre skäl
osannolikt. Ännu mindre har han trots sitt umgänge
med Munch påverkats av dennes stil, som vid
denna tid närmast kan beskrivas som en
själsligt sublimerad och konstnärligt intensifierad
Jugendstil.

Lika litet har han influerats av en annan
av det moderna måleriets stora banbrytare,
med vilken han under sina Infernoår i Paris
kom i beröring, Gauguin. Däremot kom denna
bekantskap att sätta hans namn i en viss
förbindelse med en av de stora vändpunkterna
i europeiskt måleri. Då Gauguin före sin sista
resa till Tahiti 1895 anordnade en auktion på
sina målningar, skrev Strindberg företalet till
katalogen. Det är i och för sig ett ytterst
intressant aktstycke, som ger ett viktigt bidrag till
frågan om Strindbergs förhållande till den
samtida konsten, och belysande är redan historien
om dess tillkomst. Gauguin hade bett
Strindberg skriva företalet, men denne avböjer i ett
brev. Han skriver:

Jag hade gärna velat giva Er detta minne, att taga
med till den ö i Oceanen dit Ni ämnar Er för att söka
en bakgrund mera i harmoni med Er mäktiga gestalt,
men jag känner mig från början i en tvetydig
ställning och svarar genast på Er anhållan med ett:

"Jag kan icke" eller mera brutalt med ett:

"Jag vill icke."

Han känner sig skyldig en förklaring och
fortsätter:

August Strindberg: "Staden". 1904. Bilden har samma
höga, oroliga, brett målade himmel som de många
varianterna av "Vågen".

Här är den.

Jag kan icke fatta Er konst och jag kan icke älska
den. Jag kan icke få något tag på Er konst (som
denna gång är uteslutande Tahitisk), men jag vet att
denna bekännelse varken kommer att förvåna eller
såra Er, ty Ni förefaller mig framför allt stärkt av
andras hat. Er personlighet finner behag i den
antipati den väcker, mån om att få vara i fred. Beundrad,
skulle Ni ha anhängare, och man skulle ordna Er,
klassifiera Er, giva Er konst ett namn, som de unga
inom fem år skulle begagna som ett öknamn,
betecknande en föråldrad konst, som de skulle göra allt för
att göra ännu äldre.

Efter dessa profetiska ord säger sig
Strindberg ha försökt, ehuru förgäves, att inordna
Gauguins konst i utvecklingen, berättar om
sitt första möte med impressionismen 1876,

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 00:10:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free