- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
119

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Arturo Barea: Spanska realister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPANSKA REALISTER

krigets underliggande orsaker var främmande
för hans konst och fattningsförmåga. En
annan, yngre författare fångade in dem i en
fantastisk realism av annat slag: Ramon J.
Sender.

Sender började publicera artiklar och böcker
i mitten av 20-talet. I en av de tidiga
förlagsnotiserna om hans mest kända roman, "Sju
röda söndagar", betecknades dess teknik som
"antiintellektuell och antilitterär", varmed
förstods att den inte överensstämde med gängse
litterär standard under denna tid. Och visst
är att Sender slog sig fram vid sidan av de
klickar och grupper som dominerade Spaniens
intellektuella liv. Han var av aragonsk
bondesläkt och hade kommit till Madrid för att
studera juridik men övergav sina studier,
arbetade för sitt uppehälle och undgick nätt
och jämnt att bli arresterad för sin
revolutionära politiska verksamhet. Som värnpliktig
soldat gjorde han militärtjänst i Marocko
under riffkrigets värsta år. Sedan han återgått
till det civila verkade han en tid som
korrespondent åt anarkosyndikalisternas
Barcelonaorgan, Solidaridad Obrera. Han fick en
tids fängelse för sin politiska verksamhet mot
Primo de Riveras diktatur. Hans första roman,
"Imån", handlade om det marockanska kriget,
och hans andra, "EI Viento en la Moncloa"
("Vinden i Moncloa"), om fängelset. De
utkom under den dödsdömda monarkins sista
år och blev sålunda ett uttryck för de hätska
och upproriska stämningarna inom folket.

Under republikens första år — år av ljusa
förhoppningar och bitter desillusion när det
blev klart att en förändring av det politiska
systemet inte i och för sig betydde en
förändring av den sociala strukturen — var Sender
ivrigt sysselsatt med den spanske arbetarens
mänskliga och sociala problem, vilka hade
funnit sitt kraftigaste uttryck i de anarkistiska
och anarkosyndikalistiska rörelserna. Han
behandlade dem i sakliga reportage samt i en
roman.

I början av år 1933 proklamerade en
gammal andalusisk anarkist "frihetlig
kommunism" i den lilla fattiga byn Casas Viejas.
Hans tanke var att civilgardet skulle nedlägga
vapnen, och att alla som bröder skulle odla
den jord som hade tillhört de rika. I nervös
fruktan för anarkistiska resningar skickade
regeringen militär och polisstyrkor till byn.
Tjugufem arbetare blev dödade och deras hus
brända. Konflikten skakade hela landet, den
blev ett slagord och en symbol. Sender skrev
en lidelsefull redogörelse för fakta: "Viaje a la
Aldea del Crimen" ("Resa till brottets by").

I romanerna "Siete Domingos Rojos" ("Sju
röda söndagar") och "La noche de las Cién
Cabezas" ("De hundra huvudenas natt")
skildrade han de individuella och sociala,
materiella och andliga krafter som drev män och
kvinnor till våldsamma handlingar medan de
drömde om mänsklig frihet.

I sitt sökande efter "sanningen om den
levande mänskligheten", som han kallade det,
gled han bort från anarkismen, åtminstone
intellektuellt. Han reste till Sovjetryssland och
kom tillbaka med en ny syn på individens och
den organiserade aktionens roll i den sociala
kampen. Måhända beroende på att hans nya
politiska uppfattning stred mot de emotionella
värden han accepterade förändrade han sin
litterära form. Utom två böcker om
Sovjetunionen — sociala reportage — skrev han
en historisk roman, "Mr. Witt en ei Cantån"
("Mr Witt bland rebellerna"), som förskaffade
honom Spaniens nationella litterära pris för
år 1935, samt en studie över helgonet Santa
Teresas de Ävila liv och psyke.

Och så bröt inbördeskriget ut. Senders
hustru blev avrättad av falangisterna. Själv
stred han i skyttegravarna tillsammans med
den republikanska armén. Medan kriget ännu
pågick skrev han en reportage- och
propagandabok, "Kriget i Spanien", som är
egendomligt livlös, som om han hade blivit bedövad
av chocken. I landsflykt i Mexiko har han
skrivit romaner som uttrycker längtan tillbaka

119

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 00:10:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free