- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
204

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Svensk dramatik i dag. En enquéte - Lars Levi Læstadius - Vilhelm Moberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK DRAMATIK I DAG

versmakare när det gäller att driva undan de
författare jag varit i största och nesligaste
beroendet av. Men annars har jag ingenting
principiellt emot versdramat, det kan nog ha
möjligheter, bara det är en bra dramatiker
(alltså inte Eliot — han är på det området lika
jäklig som Goethe — hellre då Maxwell
Anderson eller Isherwood och Auden — annars är

Seån 0’Casey den jag gillar bäst av moderna
författare, för honom kan jag inte efterlikna).
Och jag är färdig att med uppsträckta händer
välsigna varje ny form, som gör att det
författaren har att säga lättare når ut till
publiken. Ty jag tror på nödvändigheten av att
spränga formen men också på formens
nödvändighet.

VILHELM MOBERG:

Sverige har aldrig varit något land för
dramatiker, och är det inte heller i dag. Den
svenska dramatikens rent yttre villkor har
alltid varit torftiga och trånga, och de är det
ännu i dag. Om man frånser Strindberg under
det sista decenniet av hans liv — då hans
världsberömmelse började — har det aldrig
funnits någon svensk författare, som kunnat
leva enbart på att skriva dramatik. Att skriva
pjäser är för svenska författare en bisyssla;
de lever på sina romaner och noveller,
dramatiken är något som de har bredvid, något som
de får ägna sig åt, när de kan ta sig ledigt
från sin egentliga verksamhet.

Och dock: Att skriva ett drama är den
svåraste, den mest kraftkrävande konstnärliga
uppgift, som en författare kan förelägga sig.
Utom den speciella begåvningen — ett
självklart krav — fordrar dramatiken av sina
utövare så många andra kvalifikationer, främst
den kunskap om teatern, som svenska
författare så sällan har möjligheter att tillägna sig.
Och just det dramatiska författarskapet har
i Sverige blivit någonting vid sidan av, något
som får komma i andra hand — just
dramatiken, som mer än någon annan konstart helt
kräver sin man, har blivit en bisyssla! Detta
faktum säger redan det mesta om en svensk
dramatikers situation.

Och hur har han nu kommit i denna
belägenhet? Helt enkelt därigenom att den
nationella dramatiken aldrig här i landet har haft
någon teater som nödvändigt komplement och
tryggt och pålitligt ryggstöd. Sverige har inte

ens någon Nationalteater, vilket de mindre
länderna Danmark och Norge har. Visserligen
gäller ju Dramaten nominellt för att vara vår
Nationalscen, men i verkligheten drives den
— och under senare år i utpräglad grad —
som affärsteater, liksom våra andra scener..
Dess reella ledning är statsrevisorenia: Om en
teaterchef ska få sitta kvar, måste han framför
allt se till att debet och kredit går ihop. Man
tycker annars att Sverige borde ha råd att
hålla sig med åtminstone en seen, som kunde
få spela utan att snegla på biljettkassorna, som
kunde driva sin verksamhet enbart efter
konstnärliga linjer. Dramatiska teatern har inte ens
en stående repertoar — alltså fyller den inte
det allra elementäraste kravet på en
Nationalscen.

Vi kan jämföra Nationaltheatrets ställning
i Norge och Det kongeliges i Danmark med
Dramatiska teaterns i Sverige, så framstår det
ännu klarare för oss, vad som saknas i vårt
eget land. Se på Det kongeliges repertoar —
särskilt vid teaterns senaste jubileum! Alla
landets egna dramatiker av någon betydenhet
representerade! Svenska författare har alla
skäl att rikta avundsjuka blickar mot
broderlandet i söder: i deras hemland råder helt
andra förhållanden. Danmark är väl numera
ett ekonomiskt sett fattigare land än Sverige;
det har dock råd att omhulda sin inhemska
dramatik.

Visserligen har under senare år svenska
pjäser framförts på våra scener i större
utsträckning än tidigare. Det var under kriget,

204

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 17 00:32:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free