- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
205

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Svensk dramatik i dag. En enquéte - Vilhelm Moberg - Axel Strindberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK DRAMATIK I DAG

som teatercheferna började visa mer
tillmötesgående emot landets egna dramatiker — men
det var i många fall av rent nödtvång: Sverige
var avspärrat, teatrarna kunde under långa
tider inte få några utländska pjäser! Sedan
förbindelserna återigen blivit normala, har
den utländska dramatiken återtagit sin
dominerande plats på de svenska teatrarna —
platsen som den alltid innehaft.

Och i Stockholm har det icke uppförts någon
ny teaterbyggnad sedan Dramatens murar
restes — på över fyrtio år. Sveriges
huvudstad, rikets kulturella centrum, saknar en
modern seen. Det säger mycket om landets
teaterliv i dag.

I nära tio år har byggandet av Stockholms
Stadsteater varit på tal. Under hela denna

långa tid har projektet inte lyckats komma
längre än till diskussionsstadiet. En kommitté
är tillsatt, vilken regelbundet vartannat år
utsänder samma redogörelse för sin verksamhet:
Platsen för uppförandet av den nya
teaterbyggnaden är ännu icke bestämd.

Möjligen kan tomtfrågan lösas om
ytterligare tio år. Möjligen dröjer det inte mer än
fyrtio år till, innan Stockholm får en modern
teater.

På de sista åren har åtskilliga unga, lovande
svenska dramatiker framträtt. Vår yngsta
dramatikergeneration förefaller att bli talrikare
än någon tidigare hos oss. Det är angeläget
att skaffa dessa unga författare en seen, ett
forum för framförande av deras verk — det
är på tiden att det skapas en svensk teater.

AXEL STRINDBERG:

Det är inte sagt att mänskor är så klara och
entydiga ens när de mognat till objekt för
litterär kartläggning. Om Bjørnson berättas
att han aldrig visste vart det bar hän ens
när han skrev pjäser, mens Ibsen stakade ut
sina verk med en filurisk eftertänksamhet som
aldrig för ett ögonblick miste kontrollen. Men
kan det verkligen ha gått till så där ordentligt
och matematiskt? Med den lust till jämförelser
som läsande och skrivande mänskor har
gemensam, kan det väl hända att en eller annan
frågar sig: än vilkendera sorten är jag själv
då? Och finner det stört omöjligt att få svaret
ens inom synhåll, därför att det ena gången
gått till på ena viset och andra gången på
motsatt. Och till slut misstänker han, att alla såna
där slags förslag till handlingsschema är rena
skojet.

Och det är lika bra det. Det är lika bra att
man inte så noga vet hur författeriet har gått
till, för då slipper man tvångsvis tänka på hur
det ska tillgå också. Så är det: att den
personliga känslan av frihet från regler, expanderad
till oberoende av alla förutsättningar, är
särskilt eggande för dramatikern, som i evärdliga

tider varit objekt för receptskrivande
personers oavlåtliga nitälskan.

Vad menade de gamle? För hundra år sen
(och där lever många än i dag) nånting
i den här stilen: pjäs vare välspänd och
välbyggd och med nödiga pauser försedd.
Personer infinne sig i god ordning och hänge rätt
samman, på det de med vänlig suck eller ock
roat småleende igenkännas månde. — Och
ändå är det inte enbart skoj. Pjäser kan gärna
vara såna också, ibland. Det finns inget skäl
att generellt yrka på en viss sorts. Spruckna
former, trasade mänskor. Eller låt oss säga:
familjedramats par stadgade bilder och fåtal
realistiskt genomröntgade mänskor. Varje
uppgift eller ärende kräver sin stil och ska
gestaltas på sitt sätt. Vem står upp och
rekommenderar enbildspjäser för att utklassa
tjugu-fembilds? Eller kräver trerollsstycken för att
utdöma trettirolls? — Teaterchefer, som
räknar med ekonomin, före ingen talan.

Därför blir frågan: hur har det gått till?
inbakad i en massa förbehåll. Jag menar, att
har det hänt mig något i pjässkriveriet som
kan rekonstrueras efterpå, så vill jag för ingen

205

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 17 00:32:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free