- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
239

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FILMRECENSIONER

med en fantasifigur av little lörd Fauntleroys
sammetsaktiga oförvitlighet, och när han till
sist får kontakt med en yngling av den blonda
och friskt gåpåiga typen blir tillgivenheten för
denne substitutet för hela det känslokomplex,
som han saknar möjlighet att anknyta till det
av rabiat modersegoism infekterade hemmet.
Så kommer, inte oväntat, katastrofen: vännen
anar oråd och drar sig undan, huvudpersonen
upptäcker sina homosexuella böjelser och
modern dödas efter ett hetsigt uppträde.

Hur ängsligt tillrättalagt, småskuret
schematiserat det psykologiska resonemanget än
kan förefalla haltar historien på väsentliga
punkter. För det första blottar det en ganska
häpnadsväckande okunnighet om svenskt
rättsväsen, när författarinnan utgår ifrån att straff
för överlagt mord kan utdömas på så bräckliga
indicier som här — "mordet" är i själva verket
en ren olyckshändelse, infiltrerad av
önsketänkande. För det andra har man svårt att
föreställa sig, att en aldrig så summarisk
sinnesundersökning skulle ha låtit den anklagade
passera som fullt tillräknelig. Alldeles
bortsett från hans anomali på det sexuella området
gör han ett svagt men otvetydigt intryck av
psykopat.

Vad det tekniska greppet beträffar, så
erinras man av Eva Berlins roman än en gång
om vilka försåtliga fällor jagformen sätter ut.
Den hjälplösa förnumstigheten och den
kriamässiga tonen i denna fingerade självanalys
får författarinnan tyvärr finna sig i att själv
klä skott för. Per Erik Wahlund

EN KLOK BOK

Gudmund Smith: Utsikter. Med teckningar av
Gunnar Norrman. Gleerups
1948. 9: 50.

En vacker bok — det blir det första
intrycket av Gudmund Smiths "Utsikter".
Papperet är gediget, trycket sobert och Gunnar
Norrmans små teckningar i svart och grått äro
utsökt behagliga för ögat. — En trevlig bok —
det blir den andra reflexionen. Gudmund
Smith tar sina läsare med sig på utflykter till
fots, på cykel och i bil. Först och främst till
alla de platser i Skåne, som bekvämligen kunna
nås från författarens lundensiska högkvarter,
fågelängarna vid Vomb och blomsterängarna
vid Dalby, Skanörs Ljung, Haväng, Kullen
och det som Gudmund Smith kallar det skånska
sagolandskapet, d. v. s. de stora slottsdomä-

nernas alltmera kringskurna region. Men
färden går också till Öland och Gotland och till
översta Lappmarken. Och en sommar
tillbringas på seglats mellan Sundets olika
hamnar. Läsaren får lära känna en människa med
ett friskt intellekt, en stark verklighetskontakt
och en ofördärvad förmåga att njuta och att
pressa skönhet och intresse ur det till synes
osköna och ointressanta, en jägare, som drar
ut rustad med kamera och kikare och med sina
vakna, öppna, tacksamma sinnen. Gudmund
Smith är molnkunnig, fågelkunnig och
väder-kunnig. Himlens utseende spelar alltid en stor
roll i hans "Utsikter", fågelropen gå som en
kedja genom hela boken och förtätas till en
kör på de sidor där författaren skildrar
lyss-narexpeditioner under tidiga gryningstimmar.
Och Gudmund Smith är också i ovanlig grad
färgkänslig. Han målar sina landskap ton för
ton, grått i grått eller gult i gult, och det är
med varsamhet och behärskning som han
sätter dit en fläck eller en strimma i avvikande
färg. Särskilt finns det en flammande, kallgrön
nyans, som han tycks älska.

En vacker bok, en trevlig och fin bok. Men
slutintrycket blir: en klok bok. Författaren är
en människa, som har råd både med entusiasm,
reservationslös beundran och med en smula
självironi då och då. Det ligger mognad och
klokhet i de insprängda reflexionerna över
estetiska och psykologiska ting. Och Gudmund
Smith är inte en naturvän, som ondgör sig
över att telefonstolparna ha blivit placerade
på fel sida av vägen, utan en av det mera
ovanliga slag som förklarar att en "produktiv
utvecklingsprincip" först och främst måste se
till "helheten, till det ömsesidiga beroendet
i naturen". När han går till storms är det mot
de kortsynta rationaliseringssträvandena, som
just i Skåne ha börjat visa sina katastrofala
följder. Mot å- och sjöregleringar, som
förvandla bördiga marker till sandöknar, mot
snålheten som rensar bort snåren och därmed
uppnår samma resultat, mot jakten på
skadedjur, som kommer viltstammarna att
degenerera. Elisabeth Tykesson

DEN LEENDE ONDSKAN

A. L. Barker: De oskuldsfulla. Översättning
av Sonja Bergvall. Panache-serien.

Bonniers 1948. 8: 70.

Den unga engelska författarinnan A. L.
Barker framträder i sin uppmärksammade

239

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 00:10:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free