Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Bokrecensioner - Georg Svensson: Konstnärligt illustrerade böcker 1948. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTNÄRLIGT ILLUSTRERADE BÖCKER 1948. II
från de energier i det utomkonstnärliga livet
som han genom att helt enkelt låta sina
målningar föreställa något åberopar för att
suggerera en rytm i valörspelet. När man i senare
tid har kunnat frigöra låt oss säga valörspelet
från naturavbildningen har detta varit möjligt
därför att man fått kom på helt andra
organisatoriska energier, vilka Monet inte hade
något hum om.
För Reuterswärd blir emellertid följden
naturligtvis den att han måste opponera mot
den traditionella uppfattningen (som bl. a.
delades av många impressionister) att
impressionisterna hade en särskild förkärlek för de
momentana skiftningarna i verkligheten, för
det tillfälliga, för rörelsen. För att få
ekvationen att gå ihop tvingas han då att från sitt
sentida utsiktstorn diskvalificera det mesta som
tänktes och ansågs i något så när samförstånd
med impressionisterna på den tiden det begav
sig. Som idéhistorisk metod är detta rentut
groteskt. Det blir omöjligt att komma till rätta
med en gången tids synsätt om man
omyndigförklarar alla ögonvittnen. Genom denna metod
lyckas Reuterswärd också bli kvitt den gamla
föreställningen om impressionisternas intresse
för ljuset.
En annan konsekvens av hans inriktning på
valörspelet är att han bortser från den
egentliga färgkvaliteten och menar att Monet skulle
ha saknat intresse för denna. Nu är det så att
färgkvaliteten i mycket högre grad än
valörkvaliteten är elementärt, sensuellt
verklighets-bunden hos Monet, och därför osar det katt,
och den trollas bort med sofismer.
För att inte bli alltför långrandig bör jag
gå över till förtjänsterna. Bortsett från den
obestridliga ensidigheten i de refererade
synpunkterna finns där en lika obestridlig
förtjänst. Reuterswärd betonar genom sitt sätt att
se att det i impressionismen finns ett viktigt
estetiskt moment. Det har väl de flesta sett
även tidigare, men ändå har den sidan ofta
glömts bort i definitionerna; i stället har
impressionisten beskrivits ungefär som en
fotocell.
Kritiken i det föregående har framför allt
gällt de polemiska parenteserna. Den egentliga
skildringen av Monets liv och livet omkring
Monet är flödande rik på stoff, där det mesta
är nytt i svensk litteratur. Trots att Monet själv
inte har förrått mycket av sitt eget väsen, har
Reuterswärd lyckats väl med att teckna
porträttet av en samtidigt stadig och obalanserad
man, hos vilken de båda sidorna ständigt och
oförminskat ända till slutet spände mot
varandra. Monets måleri karakteriserar han också
ofta fint, bara han inte kommer in på det ovan
påpekade polemiska enkelspåret.
Sven Alfons
KONSTNÄRLIGT ILLUSTRERADE
BÖCKER 1948. II
av
GEORG SVENSSON
Bröllopsbesvärs Ihågkommelse. Illustrerad av Sven
Ljungberg. Sällskapet Bokvännerna. 16: 50,
biblio-filuppl. 50: —.
Sällskapet Bokvännerna är en förträfflig institution
som på det mest livgivande sätt utstrålar vänskap till
boken. Dess medlemsblad är den bibliofila tidskrift
vi så länge saknat och dess publikationsverksamhet
utmärks av goda uppslag och ambitiöst arbete.
Sällskapet har på kort tid lyckats bli en fullgod ersättare
för den avsomnade Föreningen för bokhantverk och har
kring sig samlat en krets av bokälskare som är mycket
större än föregångarens. Allt detta utan många
ceremonier och utan allt officiellt stöd, enbart på privat
initiativ och personlig entusiasm.
Som nummer tre i Bokvännens bibliotek har
utkommit denna illustrerade upplaga av den ena av 1600-
talets mest berömda svenska hexametersdikter, om icke
av Stiernhielm så dock i hans anda. Dikten präglas av
barockt överdåd i bondskt primitiv form och det är
därför fullt i sin ordning att den illustreras med
träsnitt som har kistebrevens grovt tillyxade formgivning.
Närmast kan Sven Ljungbergs illustrationer jämföras
med Sallbergs träsnitt till Mobergs "Rid i natt!" men
kantigheten är här mera understruken. Ibland står
man något frågande huruvida en otymplighet är avsedd
eller inte. Denna sorts skälmska trulsighet kan i vissa
sammanhang bli prövande men verkar här för det
mesta på sin plats. Det är hedervärt att utge en bok
med tryck direkt från stockarna och man får väl inte
alltför hårt lasta tryckeriet att det inte kunnat
åstadkomma en mera tidsenlig stil än bodoni, som dock
ifråga om svärta står bra till bilderna.
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>