Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Georg Svensson: Konstnärligt illustrerade böcker 1948. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTNÄRLIGT ILLUSTRERADE BÖCKER 1948. II
Träsnitt av Sven Ljungberg till "Bröllopsbesvärs
Ihugkomraelse".
Carl August Ehrensvärd: Resa till Italien. Sällskapet
Bokvännerna. 22:50, koppartrycksuppl. 120:—.
I Bokvännens bibliotek har även utkommit två
upplagor av C. A. Ehrensvärds "Resa till Italien, 1780,
1781, 1782". Bägge ansluter sig typografiskt till den
ståtliga, spatiöst satta originalupplagan av 1786 men
bildavdelningen varierar. I den dyrare upplagan ingår
nya avtryck av Martin Helands efter författarens
akvareller utförda plåtar till originalupplagan. Tryckningen
har ägt rum i Paris på finaste Maraispapper.
Heland — om det nu var han som överförde
Ehrensvärds akvareller till koppargravyr — fick inte med så
värst mycket av originalens förtjänster. Det kan man
övertyga sig om genom att studera den andra, något
enklare upplagan. Där utgöres nämligen
illustrationerna av Ehrensvärds egna teckningar och akvareller
från hans italienska resor. Originalen ligger i
Konstakademin och har till övervägande delen inte tidigare
varit reproducerade. Det är nyantik tecknings- och
lavyrkonst av hög kvalitet och med den personligt
rättframma kantighet som utmärkte Ehrensvärd även
som skribent. Man får gå till Vilhelm Ekelund för att
finna lika originella tankar och iakttagelser
framställda på en gång så träffande och omedelsamt.
Tage Aurell: Martina. Illustrerad av Thor Fagerkvist.
Bonniers. 8: 75.
Thor Fagerkvist har som bokkonstnär bl. a. gjort
omslagsdekoren till en Gorkij-serie med verklig
inlevelse i den ryska blandningen av realism och mystik.
Där kom hans förmåga att uttrycka sig i symboler väl
till pass. Men är den lika lämpad för Tage Aurell, kan
man fråga sig sedan man på nytt läst och begrundat
"Martina" i denna vackert tryckta upplaga. För min
del uppskattar jag inte vidare mycket dessa sprött, i
och för sig vackert tecknade och punkterade bild-
allegorier där man får se törnekronan tryckt över
Martinas av nyfikenhetens ögon inringade ansikte,
ormen viskande i kyrkoherde Telenii öra och förtalets
grisgrymtande ande slå på trumma bland hätska
munnar, m. m. sådant. Vad man än kan hitta på att säga
om Aurell så inte är det att han lägger ut texten för
läsaren. Är det då riktigt lämpligt att illustratören gör
det i hans ställe? Man får väl anta att Aurell
överhuvudtaget inte lämpar sig för illustration. Hans prosa
har en åskådlighet av en sådan konturskärpa att den
knappt kan nås med ett ritstift utan att det skär sig
och hans personlighet är så stark att den knuffar undan
alla andra. "Martina" är ett litet mästerverk som skall
läsas och läsas om och sedan får varje läsare pröva sin
fantasi på att fylla i detaljerna i denna förunderliga
målbok.
Gustav Sandgren: Trosa. Illustrerad med målningar
av Reinhold Ljunggren. Bonniers. 9:50.
Småstaden är en svensk önskedröm säger Sandgren
och det är väl sant, möjligen med undantag för en del
småstadsbor som kommit i kläm mellan den svenska
respektabiliteten och intoleransen. Trosa — "Världens
ända" fick man lära sig, vad nu därmed kunde menas.
Antagligen något vidsidanom bortglömt och tafatt, ett
slags uppsvenskt Grönköping och i så fall förvisso
orättvist. Men som slutet på resan där man efter livets
stormar kan njuta ett mer eller mindre förtjänt otium
försvarar säkerligen det järnvägslösa Trosa väl sin
plats bland svenska småstadsidyller. Reinhold
Ljunggren är en ung målare och minst av allt mogen för att
pensioneras men han har icke förty blivit betagen i
Trosa som samhälle och livsform. Det skall nationen
vara honom tacksam för, ty som dokument över denna
snabbt försvinnande samhälls- och livsform kommer
Ljunggrens målningar att bli av oskattbart värde. Det
är inte bara att de är minutiöst utförda i danskt
guldåldersmaner och alltid perfekta som avbildningar, de
är dessutom inifrån förklarade av en poetisk
upplevelse som gör dem till unika konstverk. Ljunggren
har vunnit sin stads förtroende och tycks gå som barn
i huset litet varstans i stugorna. Den naiva charmen i
hans exteriörer och interiörer är inte pålagd i ett
naivistiskt uttryckssätt utan finns där, bor där i
motiven. Det är inget falskt idyllmåleri, ty konstnären
har gehör också för ensamheten och vemodet i dessa
fridfulla, välstädade rum, där hötorgstavlan och
gipskatten talar sitt gripande språk om torftig svensk
skönhetsglädje och där väggklockans tickande och
gungstolen knarrande markerar tidens gång. Men varför
söka tolka tavlorna när Gustaf Sandgren gjort det så
ypperligt i denna lilla rara bok. Han kan som gammal
Hölöbo sitt Trosa och kan läsa rätt innantill i
Ljunggrens tavlor och dikta till några ur egen fatabur.
"Gumman Bedas morgon" heter en av de senare och det vore
märkvärdigt om inte den skulle komma att räknas till
de klassiska svenska småstadsskildringarna.
Per Erik Wahlund: Japansk sommar. Teckningar av
Edward Lindahl. Kungsbokhandeln. 5: —,
bibliofil-uppl. 15: —.
En skärgårdssommar vid Öregrund har inspirerat
Per Erik Wahlund till några förtätade lyriska
impressioner på det klassiska japanska versmåttet tanka
som har tretton stavelser fördelade på fem rader. Det
är alltså ett slags ordpussel där varje bit måste passa
till sin plats men samtidigt hör det till stilen att
framkalla ett intryck av otvungen lätthet, graciös
improvisation. Wahlund lyckas bra och undgår att bli preciös,
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
