Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Ann Margret Dahlquist-Ljungberg: Fastlagsprocession. Dikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTLAGSPROCESSION
I skymningen
den dunkelblå
stillnar den hårda vinden.
Helveteskäften gäspar, elden dämpas.
På marken trycker
tätt tillsammans de svarta fåglarna.
Och på mörka vingar kommer svepande
den väldige Lucifer, tappar en fjäder
än här, än där —
och bakom honom djävlarna
förstulet, skyggt tar upp dem; strax de blir
svarta fåglar som flyter in i
orörlig fågelgrupp.
Allt hos Lucifer är vingar och fjädrar!
Hans ögonbryn, håret, händer och fingrar.
Hur kraftfull är han — domkyrkans grå murar
krymper, med figurer tätt tryckta
in mot dem. Människor av sten —
ögonen under ögonbrynens vingar
tunga och svarta av lidelse
och likgiltighet
glider över dessa, de förstenade —
utan hån eller hat.
Detta är skymningen,
förvandlingens stund. „
Och Lucifer är mycket nära
och mycket fjärran.
På sin lilla åsna
sitter Jesus ensam kvar; förvånad
stirrar han ut i bara tomhet.
Och det mörknar!
Brådskande
stiger han av, tar repet,
drar vagnen med djuret in i någon port.
Lucifer möter honom där —
väldigare, mörkare än någonsin.
Utan att se upp
medan han pysslar med djur och vagn
ber den rödskäggige:
"För Guds skull, vän,
ge mig en hötapp
till min lilla åsna här!"
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
