Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Notiser - In memoriam: Alma Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN MEMORIAM
1948 års bokproduktion synes enligt statistik från
Cercle de la Librairie ha slagit alla rekord, åtminstone
vad antalet nya böcker beträffar. Några tillförlitliga
uppgifter om upplagorna finns ej att tillgå, troligtvis
har de varit mindre än före kriget. Antalet under 1948
saluförda boktitlar var sammanlagt 16020 mot 14746
under 1947, 9 522 år 1946 och 7291 år 1945.
Härav är 88,28 % eller 14143 stycken franska
original. Deras antal var före 1914 omkring 12000, sjönk
först till ungefär 10000 tiden 1927—32, därpå till
omkring 8 000 under åren före krigsutbrottet. Den lägsta
siffran nåddes 1941 då endast 3888 nya boktitlar
utgavs. Produktionen steg emellertid omedelbart åren
därpå till ungefär 7000, och var 1947: 13419. Dessa
siffror redogör dock inte för hur många av de utgivna
böckerna som är helt nya och hur många som är nya
upplagor av klassiska verk eller av tidigare utsålda
böcker.
Av den rent inhemska produktionen bestod 1948
28,70% (4060 stycken) av skönlitterära verk; historia
och geografi upptog 14%, teknisk litteratur 13%,
juridisk, ekonomisk och social litteratur 13 %, religion
och naturvetenskaper vardera 8%.
Bland de 1088 översättningarna var huvudparten
naturligtvis anglosachsisk, 51 % eller 555 stycken.
Översättningarna från tyskan var 93 st. d. v. s. 8,5 %,
de från ryskan 63, vilket utgör 5,8%. Från de
skandinaviska språken hade 16 danska, 3 finländska, 8
norska och 19 svenska böcker översatts till franska.
La Gazette des Lettres har roat sig med att
sammanställa en del siffror om litteratur. Sålunda får vi veta
att Marivaux ägnat 16 år åt att skriva Marianne,
Racine två åt Phèdre, under det att Hugo på elva
dagar hade avslutat sin Lucrezia Borgia och att
Queneau, Boris Vian och Simenon skrivit ihop sina
senaste böcker på en vecka. Men, påpekar tidskriften
maliciöst, Voltaire skrev Candide på tre dagar.
Simenon har med "La Neige était Sale" bunnit till
sin 113de detektivroman, och varje vecka börjar någon
veckotidning på någon ny följetong av den fortfärdige
författaren, som dock är långtifrån att sakna alla
litterära meriter, eftersom Gide själv hör till hans läsare.
Rekordet innehas väl dock fortfarande av Alexandre
Dumas vars fabrik spottade ut 257 romaner.
För att möjligtvis kunna slå detta rekord förlägger
man debuten allt tidigare. Tidskriften Homm.es et
Mondes ger ut en dikt av en pojke på femton år,
Véronique Blaise, författarinnan till "Pays" är 18 år,
liksom författaren till "Je voudrais en savoir
Davan-tage" (en mycket väl funnen titel), C.-M. Bal. René
Fallet vars romaner "Banlieue Sud-Est" och "La Fleur
et la Souris" redan skapat sin upphovsman ett namn,
är 19 år, så även J.-C. Youri som skrivit "ça devait
finir comme ça".
Galleria del Naviglio i Milano utställer målningar
av den femåriga Grazia Gottarelli, och en kabylflicka
på 14 år, Baya, väckte nyligen André Bretons beundran
med sina statyetter och gouacher. För att nu inte tala
om alla musikaliska underbarn, Pierino Gamba m. fl.
Comédie française har som bekant anslagit en av
sina två scener till den klassiska repertoaren (Salle
Richelieu) och den andra till den moderna. Den
sistnämnda har utökats med pjäser av Bourdet,
Monther-lant, Audiberti, Puget och nu senast med "LTnconnue
d’Arras" av Salacrou, av vilken "Une Femme libre"
samtidigt återupptages på Théåtre Saint-Georges.
Tidningen Opéra har ordnat en pristävling för att bland
allmänheten efterhöra vilka andra moderna författare
som borde förekomma på nationalscenen. Resultatet
har blivit: Marcel Achard, Jean Anouilh, Tristan
Bernard, Henri Bernstein, Jean Giraudoux, Sacha Guitry,
Marcel Pagnol, Romain Rolland, Jules Romains och
Alfred Savoir.
Jean Genéts senaste pjäs "Haute Surveillance" har
äntligen haft premiär. Den skildrar som vanligt
brottets och homosexualitetens värld. Trots vissa
välklingande partier, är den dock långt ifrån på samma nivå
som "Les Bonnes" (Jungfruleken). Genët roade sig
för övrigt för en tid sedan med att offentligt påvisa
plagiaten i en diktsamling av en av sina bekanta.
Denne hade, på grund av egen bristande genialitet,
vänt sig till Genët med anhållan att han skulle
komponera en diktsamling åt honom. Vilket Genët även
gjorde, givetvis mot betalning, genom att plocka reda
på relativt okända dikter av kända författare som
Hugo m. fl. som han sedan "levererade" till
amatörskalden vilken skyndade sig att ge ut dem. Strax därpå
uppträder Genët och påvisar att X:s diktsamling
enbart består av stulna dikter. Tablå.
Litteraturpriserna flödar fortfarande. Germaine
Beaumont har fått Prix des Gens de Lettres. Simenon
har besegrat 2 371 konkurrenter och erövrat ett pris
på 2 000 dollar som grundats av
detektivromanför-fattarfirman Ellery Queen.
Mauriac svarar Camus
I La Table ronde Nr 14 svarar François Mauriac på
den artikel Camus nyligen utgav i "Peuple du Monde",
där han förvånade sig över att finna den store katolske
författaren så avogt stämd mot Garry Davis’ rörelse.
Mauriac förklarar att han inte tror på känslornas
inflytande på politiken, och att den enda lösningen,
enligt honom, vore en förnuftig politik, endast grundad
på fakta. Gud uppträder inte i politiken annat än
genom sin frånvaro, säger Mauriac, därför bör vi handla
i enlighet härmed. Vi finner Honom i hjärtat men inte
i historien. Ryssland vill inte ha krig, och skulle inte
gå till anfall annat än om en inre kris eller upplösning
ägde rum hos motståndaren. Det är denna kris Garry
Davis hotar att framkalla.
För Mauriac står Garry Davis och hans rörelse på
intet sätt i nivå med vad saken gäller. Det enda som
kan hindra oss att förtvivla inför vad som skett och
sker är tanken på inkarnationen och förvissningen om
att Människosonen skall återkomma. Mauriacs brev
utmynnar i en brinnande men dock stilla och storartad
trosbekännelse. Endast hos Gud finns räddningen.
IN MEMORIAM
Alma Söderhjelm, f. 10/5 1870, d. 17/3 1949
Som historiker inriktade Alma Söderhjelm tidigt
sitt huvudintresse på den stora franska revolutionen.
Hennes gradualavhandling behandlade presskontroll
och pressfrihet under revolutionen, och hon skrev
senare två stora arbeten om angränsande ämnen —
"Sverige ocli den franska revolutionen" (1920—24)
och "Den stora revolutionen" (1927—29). Dessa
arbeten ger visserligen idéhistoriska perspektiv men rycker
med läsaren främst tack vare sina många ypperliga
karaktärsteckningar, de med konstnärlig brio utförda
tids- och miljöteckningarna, de med outtröttlig
forskarmöda framletade citaten ur samtida tidningar, brev-
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
