- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
386

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - Sven Stolpe: Kritikens dilemma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVEN STOLPE

lever i en tid, där det absolutas kategorier för
länge sedan ersatts av det relativas. Kan man
då säga med Remy de Gourmont att "en ärlig
mans viktigaste uppgift är att förvandla sina
personliga intryck till normer"? Med vilken
rätt?

Peyre lämnar problemet olöst, även om han
ger många goda råd för ett samarbete mellan
forskning, dikt och kritik. I själva verket är
problemet också olösligt — utanför
katolicismen. På thomistisk grund har modern katolsk
estetik upprättat ett estetiskt system, som
tilllåter exakta — eller i det närmaste exakta —
domar. Förutsättningen ären evigt giltig, högsta
andlig värdeskala, till vilken de estetiska
värdena kan anknytas. Den som icke accepterat
den andliga värdehierarkin, är ohjälpligt
hemfallen åt subjektivistisk impressionism. Den
humanistiska kritiken — Babbitt, Böök —
försökte finna räddningen "in a standard that is
in the individual and yet is felt by him to
transcend his personal self and lay hold of
that part of his nature that he possesses in
common with other men". Programmet är
vackert — i vår yngre kritik har Gunnar
Brandeli antytt en liknande tanke — men visar sig
omöjligt att realisera: var finns här
räddningen mot subjektivistiska missvisningar och
skevperspektiv? Intressant är att se, hur en
kritiker som Böök tycks sakna förmågan att
uppskatta praktiskt taget all litteratur skriven av
diktare efter hans egen generation —
undantagen är Olle Hedberg, Birger Sjöberg och
ytterligare någon. Den som står lika främmande
för t. ex. fyrtiotalisternas grundintentioner, kan
fråga sig om orsaken? Tydligt är, att kritikern
i regel icke räcker till att omfatta, behärska
och förstå mer än dels den väldiga, redan
sovrade traditionen, dels sin egen tid. Endast de
största kritikerna har orkat mer. Här återstår

för den kritik, som icke accepterar en fast
värdeskala, byggd på religiös grund, ingenting
annat än att resignera. Man får lämna de nya
generationerna åt deras egna kritiker. Detta i
all synnerhet som man ofta kan göra den
iakttagelsen, att det är den närmast följande
generationen som vi har svårast för att fatta:
vi är omedvetet mer eller mindre kränkta dels
av att de underkänner våra egna normer och
prestationer, dels av att vi icke själva förmår
göra den nya upplevelse — i fyrtiotalismens
fall av ångest —, på vilken de bygger.

Har man en gång insett denna sin
begränsning, kan man inte längre harmas eller
deprimeras av kritikens eventuella brist på
förståelse. Förstår man mera själv? I själva
verket: om en roman med genomförd kristen
psykologi (oförenlig med humanistisk eller
naturalistisk) skulle prisas av kritiker, som
själva icke upplevat kristendomens verklighet,
kunde detta icke betyda någonting annat, än
att boken vore dålig, icke motsvarade sin
syftning.

Möjligen kunde man till denna tanke lägga
en annan, som en gång framfördes av den
bortgångne, högt begåvade unge kritikern
Lennart Göthberg. Han påpekade, att naturalisten
aldrig kan förstå varken den kristna
psykologin eller mystikens värld. Däremot bör den
kristne kritikern kunna förstå också den
naturalistiska eller humanistiska dikten, ty alla dess
erfarenheter har han själv gjort: han känner
i grunden dess livsperspektiv och dess
livstolkning. En annan sak är, att han dessutom också
känner en annan värld, som för honom ter sig
som väsentligare.

Detta resonemang förefaller riktigt. Den
enda invändningen är följande, icke
oväsentliga: en så fullkomlig kristen kritiker har
aldrig existerat.

336

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 00:10:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free