Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
notiser
därför att de för en sund individ ter sig vedervärdiga.
Det är rena dekadenslitteraturen; dekadens i tanke
och dekadens i form. Den är skapad av ett socialt
system i förfall och den stank av förruttnelse som den
avger är outhärdig. Den triviala kärlekens rökelse kan
inte dölja den stinkande lukten av korruption. Det är
litteratur i förruttnelse. Kapitalismen, som står vid
randen av sitt fall, kan inte åstadkomma något annat."
Skräck och teknik
Detektivlitteraturen börjar numera bli ett ganska
väl avgränsat och undersökt fält inom
underhållningsböckernas område. Det finns emellertid också liknande
marker, som torde vara tämligen okända för det
allmänna medvetandet i Sverige, fast det finns kännare
av dem även hos oss. Det är de fantastiska och
pseudo-vetenskapliga historierna, Jules Vernes och H. G.
Wells’ genre.
Om den har nyligen Richard B. Gehman, tidigare
redaktör för den officiella tidskriften Journal i
atomstaden Oak Ridge i Tennessee, U. S. A. skrivit en
artikel i New Republic. Han skildrar den utveckling som
detta slags historier undergått, från tidiga
1600-tals-författare, som fantiserat om flygmaskiner och
telegraf, över Mary Shelley, skaldens hustru och
"Frankensteins" författarinna till Poe, Verne och Wells. Det
intressantaste i hans artikel är emellertid vad han har
att säga om det enorma intresset för detta slags
litteratur i dagens Amerika, där det utvecklats parallellt
med teknikens framsteg på det civila och militära
området. På de senaste tre åren har mer än femtio böcker
inom genren utgivits i U.S.A. och fem nya förlag, som
uteslutande ger ut sådan litteratur har uppkommit,
medan tjuguen tidskrifter ägnar hela sitt utrymme åt
den, däribland en del speciellt för recensioner och
essayer behandlande detta slags litteratur, enligt
Gehman i en ton som ligger mittemellan en litterär
highbrowkalenders och en filmjournals. Två stora
litteraturhistoriska verk finns, som går igenom det
bästa som åstadkommits i branschen, "Pilgrims
Through Space and Time" av J. O. Bailey och
"Super-natural Horror in Literature" av H. P. Lovecraft. Den
senare, som avled 1937, räknas som en av de största
moderna klassikerna inom denna litteraturart. Hans
mästerverk "The Outsider and Others" fann ingen
förläggare när man efter hans död ville ge ut den. Den
gavs ut privat till ett pris av fem dollars och kan nu
kosta upp emot 100.
Det för en oinitierad mest överraskande tycks vara
att inom denna litteratur sakliga historier, som stöder
sig på nya vetenskapliga rön kan jämställas med rena
fantasier om vampyrer och varulvar, vilka man tycker
borde uppskattas av andra sorters läsare. Så är
emellertid inte fallet enligt denna auktoritativa källa, som
också meddelar att när den amerikanska censuren
under andra världskriget undanbad sig allt omnämnande
av atomfysik gällde detta inte de
fantastiskt/vetenskapliga magasinen, då man antog att deras läsare skulle
fatta misstankar, om detta alldagliga inslag i deras
litterära diet plötsligt försvann.
Millioner billiga böcker
Den relativt nya typen av amerikanska
billighetsupplagor, som kostar 25 cents (och som kan köpas i
snart sagt varje kiosk även i Sverige), har haft stor
framgång i U.S.A. under 1948, efter att året innan
ha vacklat en smula beroende på oklokt valda titlar
och delvis även på överproduktion. Förra året utkom
i de olika serierna 135 millioner böcker, som fördelar
sig på olika ämnessfärer på följande sätt:
detektivromaner 35 millioner, vildavästernhistorier 24
millioner, "vågade böcker" 12 millioner, lättare
kärleksromaner 11 millioner, böcker som nyligen filmats
7 millioner och sportlitteratur 4 millioner. Av de olika
serierna sålde på en månad hösten 1948 Pocket Books
3,5 millioner, Bantam 3 millioner, Signet 1,5 millioner,
Avon 1,25 millioner, Dell 1 million och Populär 1,1
million exemplar.
Författarna erhåller emellertid inte särskilt stora
honorar på dessa minutiöst kalkylerade böcker, 1 cent
per bok för de första 150000 exemplaren och 1,5 cent
för varje följande.
I övrigt är det tämligen dåliga tider i amerikanska
förlags- och tidskriftsvärlden. För de stora
tidskrifternas del sjunker förtjänsterna stadigt, trots att upplagor
och annonser fortfarande ökar (en färgsida i Life
kostar nu över 100000 kronor), men
produktionskostnaderna ökar ännu hastigare och man kan inte höja
priserna.
Nordisk lyrik i Amerika
"A Twenthieth Century Nordic Anthology" heter en
väldig lyrikantologi, som planeras utkomma i U.S.A.
under loppet av 1949. Den skall innehålla dikter från
de fem nordiska länderna, men uteslutande sådant som
tillkommit efter 1900. Antologien, som skall återge
originaltexten på vänstersidorna och engelsk
översättning på högersidorna, beräknas innehålla omkring 570
dikter, fördelade på 210 diktare. Omfånget blir c:a
1000 sidor. Inledande essayer skildrar den litterära
utvecklingen i varje enskilt land och dessutom blir det
presentationer av de olika författarna. Verkets
huvudredaktör är Martin Aliwood, M.A., numera verksam
vid Columbia University i New York. Han svarar också
för den svenska avdelningen och har som medredaktör
professor Erik Wahlgren vid University of California
och svensken Lars Forssell, A.B.
Ett mindre urval bland de svenska dikterna i
antologien finns redan utgivet separat under titeln "Modern
Swedish Poems" (Augustana Book Concern).
Unesco och serierna
Senaste numret av Unescos organ Unesco Courier,
refererar ett tal, som organisationens generaldirektör,
den mexikanske statsmannen J. Torres Bodet, hållit i
Cleveland. Det var inget milt, överslätande anförande,
utan präglat av Bodets dynamiska personlighet. Han
påpekade bl.a. att amerikanerna i sin film och sin
serieindustri har två av världens kraftigaste
propagandamedel tillgängliga. Som de nu användes ansåg
han dem ofta skadliga, men föreslog att man skulle
spela in filmer som visade behovet av andligt
uppbyggnadsarbete i krigshärjade länder, samtidigt som
serietecknarna skulle animeras att då och då i sina
bildsekvenser lägga in sympatiskt tecknade
utlänningar och medlemmar av undanskuffade minoriteter,
(i stället för att som nu allt som oftast hämta sina
skurkar ur dessa kategorier och därigenom underblåsa
främlingshatet).
Studie över Hugo Swensson
Till den svenske författaren Hugo Swenssons ("Paul
Hoffman, läroverksadjunkt" m.fl.) 70-årsdag i början
420
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
