- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
446

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Erik Hj. Linder: Hjalmar Bergman och ekonomien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERIK HJ. LINDER

HJALMAR BERGMAN OCH EKONOMIEN

i

Den gamla föreställningen att skalder och
konstnärer bör ha det fattigt för att kunna
göra sitt bästa behöver självfallet all möjlig
rättelse. Kanske är det numera ingen som
helhjärtat tror på legenden ifråga, men
diskussionsinlägg av besläktad innebörd låter
fortfarande höra sig då och då; den skönlitterära
konjunkturförbättring som inträtt under
1940-talet har uppenbarligen kommit en och annan
att undra om sådant egentligen är nyttigt för
unga författare. På något sätt tycks det ändå
verka irriterande om någon skulle tjäna pengar
på konstnärlig verksamhet redan innan han
eller hon nått upp i nobelprisklassen.

Kanske går det någon fördold kanal mellan
denna kvardröjande känsloinställning hos den
litterärt intresserade allmänheten och det
faktum, att forskningen ganska sällan räknar med
författarnas privatekonomi som en
medverkande faktor vid verkens tillkomst. En
"spelman" väntas självfallet kunna bikta sina sorger
och bekymmer på "felan" med samma känsla,
vare sig han är rik eller fattig. "Jag spelar för
att glömma att jag själv finnes till"; skulle
spelmannen under denna sin konstutövning
glömma bort att han har en växel som
förfaller, vore det ju inte så konstigt.

Emellertid är det nog en mycket romantisk
föreställning att författare i högre grad än
andra är ögonblickets barn, som i
inspirationens stund lämnar allt det jordiska därhän.
Somliga torde verkligen vara det: de
bohemiska, den människosort som i hög grad kom
att bestämma romantikens bild av ett
konstnärligt geni. Men många diktare är särdeles
ordentliga personer; åtskilliga i historien
— däribland vår egen Verner von
Heidenstam — har haft stor förmögenhet och har

hållit god ordning på den; andra — till
exempel Esaias Tegnér —- har åtminstone visat god
beräkning inför valet av framtidsmöjligheter,
även ekonomiska; återigen andra har i alla
händelser visat livligt intresse för
penningfrågor, även om framgången varit måttlig:
jag tänker på Selma Lagerlöf. Och de
författare som med en viss smartness kunnat
placera sin andes produkter på marknaden
torde ha varit talrika i alla länder och tider:
Walter Scott skaffade sig med författarskapet
medel att leva som en herreman, Charles
Dickens drev energiska affärer och tog in
stora pengar, Honoré de Balzac ville med sin
diktning skapa ett underlag för sin sociala
karriär. Jag avstår från svenska exempel; men
jag tror att förläggarna skulle kunna berätta
om författare av ganska världsfrånvänd typ,
som ändå haft klar blick för sina böckers
värde i kronor och ören. Diktare av detta slag,
människor för vilka deras eget ekonomiska
läge spelar en roll, kanske en viktig roll,
kanske som stimulans och trygghetskänsla,
kanske som orosmoment eller neuroskälla, kan
givetvis också i sitt skapande väntas vara
påverkade av ekonomiska faktorer.

2

Hjalmar Bergman hörde till de diktare som
har ekonomisk oro, om också inte ekonomisk
sinnesnärvaro. Han visste vad pengar betydde,
han hade bruk för pengar, han var van vid
pengar och han ville inte vara utan dem. Det
var ett fädernedrag.

Hjalmar Bergmans far, sparbankskamrern
i Örebro, vägrade alltid att bli
sparbanksdirektör. När han erbjöds posten brukade han
säga, att han visst inte ville underkasta sig
omval varje år. Direktörsuppdraget gick där-

446

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 00:10:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free