- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
448

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Erik Hj. Linder: Hjalmar Bergman och ekonomien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERIK HJ. LINDER

samhet i grövre mening, ännu mindre något
hyckleri. Varje brevskrivare berör självfallet
de saker som kan intressera adressaten.
Bergman var ytterst affärsintresserad och kunde
många kommersiella anekdoter. Mellan far och
son bestod sedan många år en smeksam
förtrolighet, som krävde sitt eget språkbruk. Å
andra sidan var det säkerligen den
kärleksfulle despotens högsta lust att bli behandlad
just på det sätt, som familjetraditionen
utbildat. Respektfullt, raljant, och med någon liten
vädjan till hjärtnupenheten och det personliga
specialintresset — så skulle breven skrivas.

Hjalmar Bergman måste under de första
åren av sin tillvaro som fri författare ha
mottagit betydande bidrag från fadern.
Debutboken, Maria Jesu moder, var en
distributionsaffär, som betalades av honom. De arbeten
som närmast följde (på förlaget Ljus), torde
inte ha gett stort utbyte. När Bergman 1908
med Savonarola övergick till Bonniers, kunde
han som svåger med Tor Bonnier räkna med
intresserad och gynnsam behandling — men
avsevärt mycket längre än vad upplagorna
medgav kunde inte förlaget gå. Savonarola
gav 700 kronor, den muntra och uppsluppna
Hans nåds testamente (1910) gav 1000. Ny
upplaga blev det inte förrän 1917! Även om
man räknar med ett femfaldigt försämrat
penningvärde, och även om man nu räknar
med de ganska talrika novellerna och sagorna
som en aktningsvärd inkomstkälla, är det
otänkbart att Hjalmar Bergman och hans
maka skulle ha kunnat resa och bo i
Mellan-och Sydeuropa mellan 1909 och 1914 utan
rejäla tillskott ur kamrer Bergmans kassa.
Men dessutom hade Hjalmar Bergman
förmögenhet. Omkring år 1915 ägde han ett
kapital på 10 000 kronor, som han hade bett
fadern placera. Själv har han i vissa
sammanhang uppgivit 50 000, men den siffran kan ha
inneslutit en beräkning av vad han väntade
få i arv en gång.

Under de närmast följande åren tillkom Vi
Bookar, Krokar och Rothår, som inte torde
ha sålts nämnvärt, Loewenhistorier samt Två

släkter (Komedier i Bergslagen I). Ingen av
böckerna saknar sinne för ekonomiska
realiteter. Vi Bookar, Krokar och Rothår är i vissa
avseenden en ekonomisk satir, och en av de
mera obarmhärtigt behandlade figurerna är
en kring sekelskiftet ganska vanlig
kapitalist-och företagartyp med ett minimum av det som
numera kallas social ansvarskänsla.
Loewenhistorier handlar om en artist, som har några
hundra kronor att leva på, och för varje novell
i boken smälter summan mer och mer ihop
— något som i hög grad inverkar på hans
levnadsförhållanden. Två släkter handlar bland
mycket annat även om ekonomisk rivalitet
bland hyttor och bruk i en förgången tid.
Men sägentonen överväger, och de
pers.onligt-psykologiska momenten upptar huvudintresset.

Dessa arbeten är några av Bergmans mest
egenartade och originella; i Två släkter
utbildas den "marionettstil", som han länge
behöll. Men de lästes sannolikt inte mycket. Och
det vore orätt att kalla dem publikfriande.
Bergman målar som det roar honom att måla.
Hans linje är arabesken. Han är en oberoende.

3

I februari 1915 dog kamrer Bergman,
man kan säga knall och fall. Hjalmar
Bergman hann inte hem medan fadern var vid sans,
något som grämde honom djupt. Kamrern
hade varit klen en tid, han hade åldrats, och
familjen anade att han hade ekonomiska
bekymmer. Man visste att han behövde
kontanter, och att han hade gjort förluster på
aktier. Tomtområdena var högt intecknade.
Kriget hade börjat i augusti 1914, och i
samband därmed hade Separator-aktierna sjunkit
betydligt. Aktierna i Pappersbruks- och
Elektriska bolagen låg ännu så länge blygsamt till.
Ändå var det nog en överraskning för de flesta
när det visade sig, att tillgångarna vid en
omedelbar realisation sannolikt skulle ha visat
sig understiga skulderna. När man började
utreda dödsboet, blev det inom kort
uppenbart, att arvingarna inte hade något att vänta.
Än mer, Hjalmar Bergmans 10 000 kronor

448

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 00:10:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free