- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
459

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - John Peale Bishop: Poesi och måleri. Översättning av Torsten Blomkvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POESI OCH MÅLERI

Nightingales" träffar man Apeneck Sweeny,
denne utomordentlige sensuelle man, på en
krog i Paris men för ett kort ögonblick får vi
också se honom stående på själva den stora
jorden:

The circles of the stormy moon
Slide westward toward the River Plate.

Det är en jord som alltjämt är svart av
Agamemnons tragiska blod:

The nightingales are singing in
The Convent of the Sacred Heart

And sang within the bloody wood
When Agamemnon cried aloud
And let their liquid siftings fall
To stain the stiff dishonoured shroud

I Sweenys sjaskiga miljö inför skalden
plötsligt tidens skräck.

För en äkta poet är en poetisk lösning
möjlig på varje problem som hans liv påtvingar
honom. För en äkta målare finns på samma
sätt lösningen av alla problem i måleriet.
Shakespeare är en sådan poet; Uccello är en
sådan målare. Sedan problemet väl är löst,
existerar det inte längre som problem; det
finns kvar i lösningen men bara som en kraft,
en spänning. Publiken är intresserad av
problem; den är sällan intresserad av lösningen;
den är sällan intresserad av konsten.

Den slutliga frågan beträffande varje
konstverk blir hur intensivt det liv är, varur det
härrör. Men den fråga man först måste
framställa är, om det har något eget liv. Och
konstens liv finns i dess form. Det har funnits
poeter bland målarna. Chirico är ett exempel.
Det har funnits poeter, som inte bara stödde
sig på målarna utan också snokade igenom
deras fickor och till på köpet stal deras palett.
Sådan var Baudelaire. Men Chirico skriver inte
dikter, medan Baudelaires alla färger har sin
motsvarighet i ljud.

När alla konstgrenarna strävar mot
musikens väsen, blir måleriet abstrakt och poesien
söker leva på sina egna tekniska resurser. Det
är att uppträda som ett barn, som skriver av

Giorgio de Chirico: De oroliga muserna.

svaren ur facit baki räkneboken utan att ha
studerat problemet. Men ett sådant
uppträdande är för tillfället osannolikt. I dag liknar
konstnären mer ett barn som från sin pulpet
tittar först på fönstret, på vars andra sida
livet med all sin förvirring och lek ligger,
och sedan på de omgivande väggarna och på
dörren, som aldrig vill öppna sig. Under tiden
väntar problemet, olöst men inte olösligt. Men
problemet är av sådant slag att det måste lösas
på sina egna villkor och inte på lekplatsens
eller gatans.

Det är tanken som påtvingar oss dessa
föreställningar om tid och rum. Det är poetens
konst som begränsar honom till
tidskonventionen, liksom det är målarens konst som
håller honom kvar i ett konventionellt rum.
Tanken är fri; men det är tanken hos en dömd
människa.

Översättning av Torsten Blomkvist

459

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 17 00:32:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free