- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
488

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

filmrecensioner

Hedenius företar till att börja med en
generalinventering av de intellektuella, moraliska
och psykologiska invändningar, som kan föras
fram mot den kyrkliga filosofi, som för
närvarande förkunnas i Sverige. De rent
kunskapsteoretiska argumenten behöver inte
re-feras här. Det kan vara tillräckligt att nämna
att Hedenius visar att man från vetenskaplig
synpunkt inte kan ge en vettig innebörd åt
ett gudsbegrepp, som samtidigt bevarar en
anknytning till den officiella religionen. För
en vanlig människa måste emellertid
Hedenius’ "moraliska" argument vara ännu mer
förkrossande: hur skall man kunna förena
tanken på en allsmäktig gud med tanken på
en kärleksfull gud? "Vare sig jag utgår från
Guds allmakt och sedan börjar tänka på hans
kärleksfullhet eller jag först tänker på
kärleksfullheten och sedan börjar fundera på
allmakten, så tvingar eftertanken mig till
konsekvenser, som utifrån kristendomen själv måste te
sig som de gräsligaste hädelser." Om man skall
komma ur detta dilemma — som utan tvivel
plågar många ärliga religiösa människor —
måste man rädda sig över till en mer
uttunnad kristendom, där Jesusgestalten får en
central betydelse. Hedenius går omsorgsfullt
genom dessa olika försök och särskilt stort
intresse ägnar han de svenska biskoparnas
bidrag till debatten.

Med en viss sympati och förståelse ser
Hedenius på en sådan känslomässig
spekulation, som har ärkebiskop Eidem som typisk
företrädare. Däremot går han mycket hårt åt
intuitionister av typen Söderblom och Bohlin,
hos vilka antiintellektualismen har fritt
spelrum. Uppgörelsen med lundateologin, denna
komplexa företeelse, som vill förena
häger-strömianism med högkyrklig tro, saknar inte
heller poänger. Här vill dock recensenten på
några punkter anmäla avvikande mening.
Påtagligt är att Hedenius inte har gjort Anders
Nygren rättvisa. Dennes försök att från Kants
etiska spekulation komma över till en religiös
tro, torde vara en av de få filosofiskt verkligt
självständiga insatser, som modern svensk
teologi har gjort — hur skeptisk man än är mot
resultatet. -— Bakom kritiken av den
biskopliga teologin skymtar en kritik av
biskopsinstitutionen och kyrkan som institution
överhuvud. Det är inte djärvt att anta att
Göteborgsstiftets nya herde kommer ge näring
åt fortsatt polemisk verksamhet av Hedenius.

Höjdpunkten i boken är den essay som
betitlats "Tron på odödligheten" — en klar

analys, som på varje punkt syns vara omöjlig
att motsäga. När man mediterar över denna
uppsats, kommer man kanske också över till
det som är en viss svaghet i Hedenius’ arbete.
En läsare, som inte enbart är engagerad i att
motbevisa teologerna, frågar sig om inte det
intressantaste problemet är varför den kristna
religionen kan behålla ett relativt starkt grepp
om många människor — alla är ju inte
namn-kristna. Är det främst fråga om ett
oreflekterat vanetänkande, är rädslan inför döden
den primära grunden till att man håller fast
vid tron eller är behovet att skjuta över
ansvaret på en utomvärldslig makt väsentligast?
Det hade blivit en bättre balans i boken, om
Hedenius hade ägnat mer plats åt dessa
psykologiska och sociologiska frågor. De
antydningar, som han nu gör, är i och för sig
intressanta, men många andra förklaringar torde
också vara värda att analysera.

De övriga uppsatserna skall bara nämnas i
korthet: först och främst en inträngande
Kierkegaardsstudie, vidare en omvärdering av
Platon, som dock inte längre kan betraktas
som alltför originell, en synnerligen nyttig
uppgörelse med metafysiska förvillelser hos
vissa naturvetenskapsmän samt mycket annat,
som både tål att läsas och läsas om.

Till slut hoppas man att någon teolog på
allvar söker bemöta Hedenius. Uppgiften blir
inte lätt. Paul Lindblom

TVÅ KONSTBÖCKER

Per-Olov Zennström: Picasso. Norstedts
1948. 18:—.

Tito Colliander: Sallinen. Fahlcrantz &
Gumaelius 1948. 28:—.

Den inemot trehunda nummer starka
Pi-casso-bibliografin i Per-Olov Zennströms
bok tycks vittna om lärda mödor, ändå är
den på det hela taget väl journalistisk — trots
att författaren haft tillgång till åtskillig
första-handsinformation och efter vad man kan se
gjort sig all möjlig möda. Man kan nästan
säga att han syndat i omständlighet. De olika
perioderna före Guernica är så ordrikt
skildrade och så ymnigt exemplifierade (med
ganska intetsägande tavelbeskrivningar), att
man får ett intryck av virrvarr. Och i det
fallet har kanske författaren givit en ganska
riktig bild, för nog var det ett livets virrvarr.

488

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 17 00:32:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free