- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
573

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

filmRECENSIONER

eller fördunklar stjärnorna. De grekiska ord
som han ibland placerar inom parentes ligger
där som meteorer fallna från andra vintergator
•—• är man lärd kan man kanske lista ut deras
ursprungsplaneter, om inte får man nöja sig
med skimret av ädla mineral, och man kan inte
som ibland Naert framkasta att de saklöst
kunna avföras. De kan inte betraktas som
prydnader, de är märken efter en egenartad
inspiration, alltjämt mättade med minnen av
lidelsefull begrundan.

I slutet av sin bok ger Naert en kort
karakteristik av Vilhelm Ekelunds stil, där han
kanske alltför starkt betonar sådant som
"familiaritet och humor", och när han tillägger
att "boksprängd lärdhet växlar med gemytlig
lokalbundenhet", vill någon kanske sätta ett
frågetecken för så alltförmänskliga
ingredienser hos den vresigaste av den svenska diktens
sfinxer. — Men Pierre Naert är fransman. Han
är artig, och i sitt slutomdöme om Vilhelm
Ekelund betygar han inte bara sin obegränsade
vördnad för denne, utan han ger också den
svenska litteraturen kanske den djärvaste
komplimang den någonsin fått, när han kallar sitt
studiums föremål "en av de största
ordkonstnärer som ett av världens mest osmidiga
kulturspråk någonsin haft". Vilka ständiga
triumfer, vill han med dessa osmidiga ord säga, har
inte svensk dikt genomlevt från mästaren till
"Siälinna Tröst" till Fredrik Böök, från
Leyoncrona till Erik Lindegren! Eller vill han
inte? Åke Janzon

BEREDSKAPSLYRIKER

M/Ä

Bernhard Tarschys: Talis Qualis,
Studentpoeten. Miljö- och idéhistoriska studier.

Akademisk avhandling.
Norstedts 1949. 17: —.

Om Talis Qualis vet man att han kreerade
den bärande stämman i 1840- och -50-talets
kastrattunna epigonkör; att han var den
trägnaste bland blankpolerare av Karl XII:s värja;
att han redan under studenttiden i Lund
skaffade sig dåliga affärer (därutinnan en värdig
föregångare till några av en senare tids
diktare med ekonomiskt lättsinnigt
lundaförflu-tet); att han med Hegel lärde sig svära på
historiens inneboende förnuftsmässighet
(vilket en och annan lundaprofessor ännu i våra
dagar har försökt sig på) och att det enda

verkligt bestående i hans produktion är den
lysande översättningen av Don Juan, där hans
aldrig förnekade formella mästerskap kommer
helt till sin rätt. Per Hallström har redan lodat
de icke alltför hisnande djupen i skaldens själ
och Bernhard Tarschys har med sin
gradual-avhandling placerat in Strandberg i hans
miljö-och idéhistoriska sammanhang. Han har gjort
det med imponerande lärdom, klarhet och
mogenhet: sällan torde ett så ihåligt
författarskap ha beståtts en så lödig undersökning.

Tarschys har gått till verket rustad med den
schückska skolans gedigna lärdomshistoriska
apparat. "Påverkningsforskningens" många
på-passliga vedersakare må ha aldrig så rätt i att
man kan ha utbyte av andra, mindre
trögarbe-tade och mera bestickande metoder; när det
gäller en så lättillgänglig och föga komplicerad
personlighet som Strandberg är det säkerligen
fullkomligt riktigt att ställa den psykologiska
tolkningen i bakgrunden för att i stället i
personligheten söka avspeglingar till väsentliga
tidsströmningar.

Undersökningen förs fram till 1848, då
Strandberg hade lämnat Lund och då den
aktivistromantiska yra som blommade upp i
"Sånger i pansar" och "Vilda rosor" hade nått
sin kulmen och givit plats för ett bestående
bakrus. Brett och grundligt framlägger han
skaldens härstamning, barndomsmiljö och
uppväxtår fram till de första sångförsökens
Tegnérskalor. Den tegnérska retoriken kunde
Strandberg, lika litet som sina samtida
diktar-bröder, olyckligtvis endast undantagsvis
befria sig från.

Avhandlingens tyngdpunkt och stora värde
ligger naturligtvis i redovisningen för
idéunderlaget till Talis Qualis ungdomspoesi. Det
framgår med all önskvärd tydlighet att det
vänsterhegelianska inslaget intar en långt mera
dominerande plats än vad hans produktion till
en början ger intryck av och att det fanns ett
fast engagemang bakom de många
stridsfanfarerna och ett demokratiskt patos bakom de
frikostigt utdelade brödrahandslagen. En
huvudkälla för Strandbergs radikalism påvisar
Tarschys i Ruges och Echtemeyers Hallesche
Jahrbücher; det folkligt demokratiska patos
som avskuggat skymtar ännu i "Kungssången"
stammar i mycket från Lammenais. Detta
sakförhållande lägger kanske inte en tum till
Strandbergs diktargestalt — han är en död
diktare och lär så förbli, hur mycket man än
försäkras om hans ärliga uppsåt — men det är
ägnat att understryka det tragiska i hans öde.

573

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 17 00:32:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free