- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
574

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

filmRECENSIONER

Hans framstegstro och kultur optimism skulle
snabbt förslitas, det historiska skeendet visade
sig efter vanligheten förlöpa enligt lagar som
minst av allt tycktes grundade på förnuftet,
och det blev hans lott att ha förbrukat sina
bästa krafter på en diktning som han själv
senare skulle tvingas att nästan helt utdöma. Han
inspirerade visserligen Snoilsky och dennes
mera bleksiktiga signaturkolleger, men
åttiotalet, som han dock stod betydligt närmare än
signaturkretsen, avvisade kallsinnigt hans
diktning.

Aktivistlyrik av det strandbergska snittet är
nu en gång för alla en företeelse av kort
livslängd, i det längsta omhuldad av ett lyrikljumt
men symbolhungrigt fåtal handlingsdyrkare.
Hos det stora flertalet har misstanken att den
innerst inne är handlingsutlösningen av en
dagdrömmare förr eller senare inställt sig;
diktaren blir, oavsett sitt rena uppsåt, en poetisk
anförvant till Stolz och Backlund, dessa
sällsamma herrar som, utan risk för att själva
behöva ingripa aktivt, brukade ge råd och
vägledning vid eldsvådor, drunkningsolyckor och
gatuuppträden. Strandberg var väl bevandrad
i Jean Pauls dunkla läror om humorns väsen,
men det är ursäktligt om han själv aldrig
skulle ha förmått fatta den svindlande tragiska
komik som ligger innesluten i några av hans
mest bekanta rader:

Har jag ej spillt mitt blod för fosterlandet?

I sanden har väl ej dess purpur runnit,

men det har strömmat, gubbe! i min sång.

Staffan Andræ

EN NORSK KLASSIKER

Carl Olof Bergström: Jonas Lies väg till
Gilje. En litteraturhistorisk undersökning.

Nerikes Allehandas förlag. 15: —

För eftervärlden har Jonas Lie blivit mest
känd som "hemmens diktare", men uttrycket
låter så idylliskt att det är vilseledande. De
undermedvetna och oväntade drivkrafter till
människornas handlingar som han avslöjar
är oftast "onde magter". Och hur prydlig och
ombonad miljön för hans familjeskildringar
än kan vara, är livet därinnanför långtifrån
problemlöst. I hela hans diktning finns det
väl inte något hem som verkar så trivsamt som
kaptensbostället i "Familjen på Gilje", men de
människor som växer upp där tvingas in i

disharmoniska livsöden, och romanens slut är
tragiskt-sentimentalt.

Hur Lie på sitt stillsamma sätt här går till
angrepp mot sociala fördomar och förlegade
uppfostringmetoder hör till det som blir belyst
i Carl Olof Bergströms mångsidiga
avhandling "Jonas Lies väg till Gilje". Fastän
lektor Bergström själv undviker värderande ord,
lyckas han ändå klargöra för varje läsare
vilken överdådig människoskildrare Lie kunde
vara och karakteriserar t. ex. kaptenen med
det träffande omdömet, att "han
förkroppsligar det evigt manligas outrotliga
barnslighet". Denne hetlevrade hustyrann, som alla
måste tycka om trots hans löjlighet och
själviskhet, blir av lektor Bergström också insatt
i den litterära tradition där han hör hemma
som mr Pickwicks och onkel Bræsigs
själsfrände. Men i övrigt saknar avhandlingen,
som följer Lies liv och diktning fram t. o. m.
"Familjen på Gilje", de stora linjerna i de
komparativa avsnitten. Ur verk efter verk dras
paralleller till Lies föregångare inom
romankonsten, ofta utan att dessa påpekanden leder
till några slutsatser eller ses i idé- och
genrehistoriska sammanhang. Det framstår som en
av avhandlingens största svagheter, att
författaren så illa har förstått meningen med
komparativ forskning.

I det sista kapitlet förekommer en återblick
på några av de väsentliga dragen i Lies
impressionistiska stil, men annars saknar man i
detta arbete översikter och sammanfattningar,
Bristen hänger framför allt ihop med
dispositionen. Efter några välskrivna kapitel om de
sociala och psykologiska förutsättningarna för
Lies diktning och om hans liv och verksamhet
fram till romandebuten är varje kapitel i tur
och ordning grupperat omkring en roman.
Men dispositionen har också sina fördelar: vi
kan samtidigt följa Lies yttre öden och hans
författarskap och vi lär känna var och en av
romanerna fram till 1884, dess
tillkomsthistoria, dess inehåll och de personliga och sociala
problem som behandlas i den. För varje roman
finns också -—- ibland en smula löst
inkastat — en redogörelse för den samtida politiska
och litterära situationen i Norge och för den i
regel erkännsamma kritik som mötte Jonas Lie.

Verkens tillkomsthistoria utgör de
intressantaste och mest betydelsefulla avsnitten i
arbetet. Lektor Bergström har undersökt en
antecknings- och urklippssamling där Lie hopat
material för framtida bruk, och han har,
delvis utan föregångare, gått igenom Lies till-

574

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 00:10:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free