- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
637

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKRECENSIONER

samma originella slagkraft som i sina tidigare
bästa romaner. Han har brett på väl tjockt
både i skildringen av de sju brödernas vilda
och obändiga natur och när det gäller
agronomen, den trygga ljusgestalt som åstadkommer
Johans omvändelse -—• han har hemfallit både
åt den gamla bonderomantiken och den nya.
Men samtidigt har han en oförneklig furia i
sin skildring av den ensamme, tjurige Johan
och ibland blir dennes anteckningar
omedelbart gripande i sin blandning av besatthet och
klart förstånd. Man glömmer inte ett avsnitt
som det där Johan välter med sin brors kista
på landsvägen och måste begära lyfthjälp av
en annan bonde, en av de mer eller mindre
inbillade fienderna. Fridell framträder
visserligen i första hand som en social reformator,
men den enträgenhet och skicklighet varmed
han skildrar en viss människotyp från de mest
olika utgångspunkter inger misstankar om att
han för sådana människor hyser ett intresse
som inte bara är socialt betingat.

Per Olof Ekström är en tjugutreårig
jordbrukare och författare, som fått pris i LT:s
stora tävling för en roman om "människor och
problem på landsbygden i nutiden". Av denna
hans andra bok framgår att han är skickligare
i att komponera en historia än i att finna
uttryck för själva berättandet. I historien om
storstadsstudenten Valdemar Stendahl, som
kommer tillbaka till sina fäders gård och efter
en rad motgångar och missförstånd lyckas
återvinna kontakten med jorden har han lyckats
fläta in en hel rad landsbygdsproblem: bristen
på arbetskraft, den kulturella konservatismen,
misstron mot det utsocknes och klyftan mellan
ideal och verklighet i det flitiga föreningslivet.
Härmed förknippas dels Valdemars utveckling
i förhållande till jorden, dels hans
kärlekshistoria med en lantflicka, vilken leder fram
till en katastrof, som boken igenom speglas i
små inledningar till varje kapitel. Här är
emellertid författaren oftast rätt valhänt,
dialogerna blir slappa och utdragna och de
berättande partierna får lätt en banal anstrykning.
Denna ligger emellertid mest i själva ordvalet,
inte i uppfattningen. Tvärtom finns det i
"Sommardansen" en grundton av äkthet i
uppfattningen av människor och sammanhang som
blir kvar sedan ens intryck av de ofullkomliga
meningarna bleknat. Romanen hör liksom
Fridells i första hand till dem som förtjänar
uppmärksammas för att de kan skapa förstående
för landsbygdsproblem, på samma sätt som de
tidiga, konstnärligt bristfälliga arbetarskild-

ringarna gjorde på ett annat område. Men det
finns också en del som talar för den unge
författaren även konstnärligt sett — ytan i hans
litterära snickerier kräver åtskillig behandling
ännu men stommen är det inget fel på.

Om Fridell inte är främmande för en lite
sagoaktig romantik i sin senaste bok och om
Ekström försöker hålla en lite allmän realism
så är i stället Birger Vikström oerhört
angelägen att inte omfatta någon vanföreställning
och tar för den skull ett par ironiska ytterskär
runt alla människotyper och företeelser han
möter. "Att vara dräng" rymmer dels
titelberättelsen, som skildrar några veckors slit hos
en lyxbonde, en bitter humoresk som
emellertid är en smula för forcerad i berättandet och
ibland en smula enkel i effekterna.

Av helt annan kvalitet är den andra historien,
"Baracken". Den har verkligen mycket att säga
om det lösa, oroliga folk som utgör de icke
bofasta skogsarbetarna, som i barackernas
kollektiv lever ett liv mitt emellan guldgrävarens
och en svensk värnpliktigs. Vikströms humor
och ironi är livligt verksamma även i den
berättelsen, men hålls mer i styr av det allvarligare
ämnet, så att historien fått bredd och must i
stället för att skojas bort. Vikström är redan
i sin andra bok en styv berättare, som både
kan fånga stämningar -—- se t. ex. på sovdags
i baracken eller ödsligheten på
järnvägsstationen — och som behärskar den ännu svårare
konsten att berätta om folks utseenden och sätt
så att man verkligen får en bild av dem, ett
område där som bekant det mest omsorgsfulla
signalement är värdelöst i jämförelse med den
träffsäkert angivna detaljen.

Den som skildrar vardagens verklighet har
ofta svårt att slå igenom hos en stor läsekrets.
Vikströms humor är visserligen inte av det
"försonande" slaget, men kommer nog ändå
att hjälpa honom att vinna även en del inbitna
eskapister. Åke Runnquist

PRISBELÖNAD DEBUTANT

Arne Sand: Förföljaren. Bonniers 1949.

10:—.

Det är en tjugotvåårig, alltså purung
författare som har skrivit den prisbelönade romanen
"Förföljaren", utvald och korad bland ett
sjuttiotal insända manuskript. Den återger
medvetandets ström hos en psykopat under en
dag i hans liv, den betydelsefulla dag då han
skrivs ut från ett vårdhem och ska börja leva

637

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 00:10:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free