Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILMRECENSIONER
Blomberg kommit att ta en titt på. Man förstår
honom när han beklagar att han haft den
förmånen endast en vecka. Han har likväl haft
modet att försöka en utförligare analys av Hills
sjukdomsproduktion än som tidigare gjorts
och han har lyckats. Den erfarenhet av
symbolbildningar, förtätningar och förskjutningar
av symboler han vunnit under sitt arbete med
det besläktade materialet hos Ernst Josephson
har han använt som sitt viktigaste metodiska
grepp. Det är alltså i mycket hög grad hans
egen känslighet som lett honom, men som
denna är stor är det troligt att den lett honom
rätt i de viktigaste sammanhangen. Boken är
mättad med låt oss tills vidare säga
tolkningsförslag, fint formulerade, psykologiskt
välmotiverade och utförda med en stor förståelse för
de konstnärliga egenskaperna. Man kanske
kommer att säga att i hillforskningen är detta
en mellanbok, tillkommen som den är med
källskrifterna på tantalusavstånd, men i så fall
är det en grundläggande mellanbok.
Blomberg formulerar som hastigast en
sociologisk tankegång, lite förstrött och utan
närmare utredning. Den individualismens tragedi
som blev Hills skulle ha sin grund i
motsättningen mellan det nya samhällets krav och den
enskildes kamp för sin oavhängighet. Mot detta
har Knut Jaensson reserverat sig i DN; han
menar att det ligger närmare till hands att se
sinnessjukdomen som en följd av psyko-fysiska
rubbningar än som resultat av en hård kamp
mot samhället. Att sådana rubbningar även i
Hills fall är primära och avgörande vill säkert
inte Blomberg förneka; han spårar just vissa
drag hos fadern som i patologisk form
återkommer hos sonen. Men psyko-fysiska
rubbningar kan regleras tillbaka till det normala,
till och med spontant genom naturens egen
läkeförmåga, om miljön tillåter det, om
konflikter kan avledas. I Hills fall är det tydligt
att konflikterna inte kunde avledas och det är
befogat att söka den försvårande
sjukdomsanledningen i yttre motsättningar. Nu tillgriper
Blomberg utan speciell motivering "det nya
samhällets krav" som en stötesten för Hill. Men
skall det bli någon mening med sociologiska
resonemang måste de naturligtvis förankras i
fakta, det enskilda fallets fakta. Och det är
svårt att hos Hill leta upp en direkt konflikt
med "det nya samhället". Detta samhälle som
var liberalismens, industrialismens, den
naturvetenskapliga framstegsoptimismens hade
knappast några pretentioner som Hill upplevde
riktade mot sig. Detta samhälle bidrog troligen
på annat sätt till hans svårigheter. Det mättade
samtiden med rättighets- och frihetsideologier,
som även konstnärerna gjorde till sina. Men
i dess nästan totala inriktning på realia hade
det egentligen inget intresse för konstnärliga
formuleringar. Det kunde inte lämna de
fri-hetslockade konstnärerna stöd eller garantier.
Å andra sidan ställde det heller inte några svåra
krav på dem. Kraven ställde konstnärerna på
sig själva i den nya situationen. Detta
insinuerar Knut Jaensson också. Men sedan fanns det
andra krav som kom i konflikt med
konstnärernas egna, nämligen "det gamla samhällets",
det samhälle vars kärna hette respekt och som
endast tillät respektabla prestationer. Det hade
inte öra för av nya friheten framforcerad
personlig integritet. Gamle professor Hill var
representant för detta samhälle och det är ju
framför allt här sammanstötningen sker för
sonen Carl Fredrik. Den motsättning som
Blomberg framhäver är modernare,
motsättningen mellan personlig integritet och ansvaret
inom framstegssamhället. Den hör hemma i
1900-talet när socialismen socialiserat
samvetena. Den har varit ett svårt problem de
senaste decennierna och är det gunås fortfarande.
Helt nyligen kunde Erik Lindegren betona att
försöket att finna en möjlig lösning på
problemet är grundmotiv i Werner Aspenströms
Snölegend.
Erik Blomberg har anlagt den sociologiska
synpunkten en aning konventionellt eller i
varje fall oklart, kanske helt enkelt slarvigt, i
en känsla av att han som en av denna synpunkts
främste förespråkare här i landet rimligtvis bör
ha den med. Han bibehåller den emellertid
bara inledningsvis. Han blir själv mer
intresserad när han övergår till en mer speciellt
psykologisk metod. Han blir både mer lysande
och mer varsam, och man kan bara ännu en
gång beklaga att han inte fick läsa Hills
skriverier ytterligare fjorton dar, tre veckor.
Sven Alfons
KORTARE ANMÄLNINGAR
Irja Browallius : Karusellen. Stockholm 1949.
Bonniers. Pris 12: 50.
Irja Browallius’ nya roman "Karusellen" är
en besk sedeskildring från brackiga och vulgära
direktörskretsar i och utanför Stockholm.
Miljön är ovanlig för henne och trots sin skarpsyn
och psykologiska kunnighet behärskar hon
650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
