- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
668

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Kommentarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMENTARER

maner, och även Hedbergs senaste bok (som
kommer att anmälas i decembernumret) är ju
trots sin lätta form en diskussion av den kristna
människouppfattningen. Men även vid sidan
av den hedbergska malörten i orkidékartonger
finns det många exempel i de senaste
decenniernas svenska litteratur, framför allt i lyriken.

Det litterära fyrtiotalet har framfött den
hårdkokt skolade realismen, som i sina flesta
yttringar tillhör de minst spekulativa formerna
av litteratur, men den har också gett upphov
till en intellektuell romankonst och en
tankelyrik av hög klass. Nyligen framträdde fyra av
de mest bemärkta bland fyrtiotalets yngre
författare vid ett möte på Stora Essingen (en ö
som tidigare grundat en något osäker plats i
svensk litteratur på att Bellman ett par gånger
farit den förbi) och redogjorde för sin
inställning till kristendomen. Karl Vennberg, som i
sin lyrik ofta dröjt vid kristna frågeställningar,
tog avstånd från sektkristendomen men
hänvisade med Vilhelm Ekelund till det
hemlighetsfulla tecken, som bestämmer diktarens väg, det
må nu kallas Kristus eller Apollon. Werner
Aspenström, tidigare teologernas ivrige
vedersakare, uttalade sin objektiva högaktning för
ortodoxien som den rimligaste formen av
kristet tänkande, medan Lars Ahlin, den ende
deklarerat kristne bland de företrädda, skildrade
sin utveckling från gudshat till gudstro. Sivar
Arnér, som när detta skrives är den ende som
publicerat sitt inlägg, redogjorde klart och
öppet för sin dragning till kristendomen och
för de drag i dess nutida utformning som stött
honom tillbaka. I alla fyra fallen, det må vara
fråga om bejakande, helt eller halvt
avståndstagande, röjde emellertid inläggen livlig
inlevelse i kristna frågeställningar och tänkesätt,
ingalunda något billigt avfärdande.

Sven Stolpe har satt i gång en stort upplagd
omvärdering av modern svensk
litteraturhistoria, där han vill på "naturalisternas"
bekostnad framhäva diktare med sinne för
väsentliga andliga upplevelser, ett företag som
resulterat både i illa styrkta angrepp och
intressanta återupptäckter (varvid man möjligen

kan tycka att det är lite tråkigt att den nu så
varmt uppskattade Ivar Conradson tidigare av
Stolpe tagits som exempel på en upphaussad
pekoralist). Genom att tillmäta det formella ett
något oklart delvärde i sin uppskattning
undgår Stolpe den religiösa folkromanen. I stället
drar han fram mystiker av Arnold Norlinds
och Conradsons typ och hyllar också Bertil
Malmberg för hans andliga kamp. Ur en andlig
kamp har emellertid den mesta litteratur som
är värd namnet sprungit fram och fråga är
om man inte kommer längst i sitt
litteraturläsande om man främst fäster sig vid allvaret
och intensiteten i denna kamp, den må sedan
föra författaren in i religionen, ut ur den eller
utkämpas utom dess råmärken.

Internationella kulturkontakter

har intensifierats i hög grad efter kriget. BLM
har under de år som gått sedan dess kunnat
knyta åtskilliga förbindelser med utländska
tidningar och organisationer, ett förhållande
som bl. a. speglats på vår notisavdelning. (Det
senaste förslaget på detta område kom från
universitetet i Ciudad Trujillo i Santo Domingo
på Haiti, som i höviska ordalag anhöll att få
byta tidskriften mot sin årliga bibliografi över
bokutgivningen i denna svarta diktaturstat.)

Mer substantiella förslag tillhandahålls av
Unesco, Förenta Nationernas organisation för
undervisning, vetenskap och kultur, som
bedriver en livlig utgivnings- och
understödsverksamhet på det kulturella området. En form av
denna är distribution av högklassiga litterära
bidrag och genom sådan förmedling har BLM
fått en novell i detta nummer, "Återkomst till
Fontamara" av Ignazio Silone, en av Italiens
förnämsta författare och samtidigt väl en av
de bäst meriterade kandidaterna till årets
outdelade nobelpris. Kan denna verksamhet
fortsätta och hålla sina bidrag på samma nivå
måste man tacksamt instämma med den svenske
Unesco-tjänsteman, som i ett brev till
redaktionen nyligen skrev: På det hela taget är det
nu tydligt att Unesco börjar fungera.

Åke Runnquist

668

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 00:10:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free