- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
781

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Olof Lagercrantz: David Sprengel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAVID SPRENGEL

om skillnaden mellan det adliga och det
borgerliga i hennes böcker svarar han för. Hur
väl hans hustru var medveten om hans sociala
mindervärdeskänslor, hur hon lärde sig att
betrakta honom som han betraktade sig själv, hur
ödmjukt hon här följde honom i spåren därom
finns i hennes skrifter många vittnesbörd. I
"Fattigadel" hade hon ursprungligen tänkt att
ta med en utförlig skildring av sin man. Hon
valde, som framgår av manuskriptet, först
namnet von Schwerin åt honom och skildrade
honom som en ytterst aristokratisk person. Hon
prövade också namnet Sandels. Dessa båda
namn ur Fänrik Ståls sägner var ej valda på
måfå. Den unge sextonårige greven, som dör
på slagfältet i Runebergs dikt, förkroppsligade
det manliga ideal som var Sprengels och
general Sandels kallblodighet och syrlighet mot
prästerna var också helt i Sprengels stil. Mest
gripande och direkt har Agnes von
Krusenstjerna skildrat sin man i magnifik
herremansattityd i dikten "Åldrandets givmildhet" från
1934. Diktarinnan ber där som en sista nåd
innan hon dör att hon måtte få se sin älskade
som en grandseigneur med en pärla i halsduken
och en hatt av utsöktaste kvalitet, "en liten
smula på sne!". Det är den geniala, högadliga
dandyn som skrider förbi i dikten, David
Sprengels drömbild.

Sprengels dragning mot adeln rymmer ett
sexuellt moment. I hans karaktär ingår ett
inslag av sadism. Från den tid då han ej kommit
längre i skolan än till ABC-boken erinrar han
sig hur han egendomligt fascinerad dröjde
inför en bild som föreställde en på marken
liggande ko. Senare läser han Samuel Ödmans
"Hågkomster" som sensuellt retande lektyr och
troligen är det sådana episoder som då Samuels
skjorta sys fast vid handleden som främst
fascinerar honom. Men han söker sig överhuvud
gärna till litteratur där ung manlighet står i
blickpunkten. Särskilt under det första
världskriget då han genomgår en ansträngande
sy-filiskur vänds hans erotiska känslor, som vid
andra tider är normala, mot gossar, vilket klart
sägs från i dagboken. Hans känslor realiseras

dock ej praktiskt. Därtill har han ej mod och
är väl ej heller tillräckligt deciderat
homosexuell. Han nöjer sig att i gatuvimlet leta efter
unga gossar, helst med vad han kallar rasdrag,
judepojkar framför allt, som han följer några
kvarter och hemkommen anställer sentimentala
betraktelser över. Hans dragning till adeln
hänger till en del samman med att han
uppfattar denna klass som en samling på en gång
manligt kraftspända och rasligt förfinade
individer. I den självbiografiska romanen finner
man en märklig passage som utgör en regelrätt
kärleksförklaring till den svenska adeln. Han
skriver: "Den svenska adeln. I den eljes starkt
tölpaktiga nationen skära den nästan kvinnliga
skönheten eller överkvinnliga samt manerens
distinktion av. Typförfiningen och ett pius av
lätt degeneration, som ger den tillsats av
egendomlighet utan vilken ingen skönhet griper,
någonting stramt och något disciplinerat,
någonting klassbundet och över sig själv
högmo-digt — fina näsor och tunga hakor — detta
bildade den människomiljö, som ensam skulle
förmå hans puls att röra sig snabbare. Han
älskade och han hatade denna klass — som
declassé (ur den). T. o. m. dess trånghet
mellan tinningarna, dess dumhet älskade han,
kände inför den sinnligt — reagerade intimt.
Dess trånghet var en korsett som framhävde
det kroppsliga och könsliga han hade
gemensamt med den ... I ingen annan klass i Sverige
skall han finna människor, med vilka det är
honom sinnligt angenämt att umgås. Hans
närmanden till andra skall ständigt beteckna ett
accord, en självuppgivelse, en andlig förvirring,
som leder ut i det sterila." Märkliga ord av
den som tio år senare skulle träffa en svensk
adelsdam och genom henne utöva ett betydande
inflytande på den främsta skildringen av vår
adel som existerar.

Det är inte lätt att finna fördelaktiga
vittnesbörd om David Sprengel. Vad senare delen
av hans liv beträffar tycks hela den del av
landet som kände honom vittna mot honom och
det enda vittnet på hans sida blir hans hustru.
Han uppträdde lumpet mot hennes familj, han

781.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 00:10:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0797.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free