- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
812

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FILMRECENSIONER

smula betecknande för den vitala och
intressanta personlighet som döljer sig (avslöjar sig)
under namnet Walter Dickson. Man betraktar
-dessa masker med växlande leenden, stigande
häpnad, anar möjligen den hårda klippan,
avvisar eftertankens uppdykande
björnsmekningar, slutar ganska snart letandet efter den
begravna hunden, oviss om det kan vara en
tax, tycker sig för ett ögonblick skymta gracen
hos en poetisk elefant — nej, det är inte lätt
för kornet att hitta den blinda hönan.

Åke Janzon

TRÄLSAGAN AVSLUTAD

Jan Fridegård: Offerrök. Wahlström &
Widstrand 1949. 9: 50.

Med sin nya bok, "Offerrök", säger Jan
Fridegård farväl till trälsmeden Holme och
därmed till en av de intressantaste och mest
sammansatta om också mest idealiserade
romanfigurer han skapat. Romanen tar vid exakt
där den närmast föregående volymen slutade.
"Gryningsfolkets" sista sidor skildrade hur den
fågelfrie trälen och hans familj kröp in i den
grotta som redan en gång förut varit deras
tillflyktsort medan drevet pågick utanför; när
den nya boken börjar kommer Holme
utkry-pande igen för att bege sig till konungen och
lägga fram sin sak inför honom. Vågstycket
avlöper lyckligare än väntat, och Holme blir
på nytt inlemmad i ett samhälle vars oligarkiska
struktur han måste hata och förakta. Sina
frihetsidéer gör han emellertid inte avkall på, och
medan större delen av stadens manliga
befolkning befinner sig på vikingatåg österut
urladdar sig den sociala spänning han uppammat i
en kort men häftig strid mellan trälarna och
de kvarvarande kämparna, en strid som dock
lika mycket är av religiös natur och snarare
står mellan hedningar och kristna än mellan
förtryckta och förtryckare. Holme dukar
indirekt under i kampen, faller offer för utskickade
lönnmördare och drar sig som ett sårat djur
tillbaka till sin håla för att dö. Stridsivern
efterträds på dödens tröskel av det resignerade
medvetandet om att striden ännu inte är
avgjord till trälarnas förmån. Ska
slutperspektivet med de två parallella blodspåren tydas
efter bokstaven, skulle konflikten enligt
Fridegårds uppfattning vara olöslig: kristendomens
och frihetsprincipens linjer kan aldrig mötas.

Kostymeringen av denna problematik är na-

turligtvis mycket genomskinlig, och det har
tidigare från olika håll påpekats att trälarnas
revolt skulle motsvara arbetarrörelsens
frammarsch eller ännu mer hårdraget statarnas sena
frigörelse ur omänskliga förhållanden. Man
kan också tryggt hävda att Fridegård förlagt
sin klasskampsskildring till ett ur
suggestionssynpunkt ytterst effektfullt tidsskede: ordet träl
väcker ju fortfarande alldeles speciella
associationer, inkarnerar den mest kuvade, bespottade
och ovärdiga existensform vi kan tänka oss —
om vi överhuvudtaget kan tänka oss den. Den
springande punkten hos Fridegård är att en så
förtrampad kast som trälarnas inte har kunnat
existera utan att det med jämna mellanrum har
uppträtt ledarnaturer som svängt
upprorsfacklan. Något annat än en ganska plausibel och
framför allt mänskligt tilltalande hypotes är
givetvis inte detta; i alla händelser finns det
ingen möjlighet att vare sig bevisa eller
mot-bevisa antagandet. Men särskilt efter seriens
sista volym, med dess åtminstone relativa
frontförändring och dess förskjutning av konflikten
till det religiösa planet, kan det inte hjälpas
om denna med storlinjig inlevelse gestaltade
teori har förlorat i trovärdighet och därmed
i någon mån i suggestivitet.

Trälstammen hade ju en ytterst heterogen
sammansättning bl. a. av krigsfångar, inaveln
måste ha varit fruktansvärd och straffen för
de enklaste förseelser obarmhärtiga. Man
föreställer sig ogärna trälarna som en flock inätet
förbittrade tvångsarbetare, förteget värnande
om trotset som om en ömtålig och dyrbar låga
och ständigt beredda att stegra sig under oket
bara någon gav den förlösande signalen.
Snarare ser man dem framför sig som en hop till
oxlik foglighet piskade individer, utstötta ur
all social gemenskap, oförmögna till livligare
tankeverksamhet och med sina begrepp om
välbefinnande inskränkta till fullgörandet av
elementära livsfunktioner. Sådana typer finns det
också bland Fridegårds trälfolk, sengångare
och lerskålsslickare som bara orkar inse att
det alltid har funnits och alltid kommer att
finnas trälar. Men på det hela taget ger ändå
flertalet av denna djuriskt hållna kast prov på
en initiativkraft, en solidaritet och ett
klassmedvetande som visserligen utgör
förutsättningen för att den allmängiltiga motsättningen
ska kunna skisseras men logiskt-psykologiskt
ter sig ganska tvivelaktig.

Under alla förhållanden verkar Fridegårds
trälar så påfallande moderna i sitt sätt att tänka
och känna att de är bortåt ett årtusende före

812

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 00:10:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1949/0828.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free