- Project Runeberg -  Målarkonsten i nittonde århundradet /
59

(1913) [MARC] Author: Léonce Bénédite Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såar, baljor, gamla laggkärl, hoar, kärror, plogar», som kunna utgöra smakfulla bihang
till de landtliga boningarna». I bägge fallen var del ett slags efterapning, icke af naturen,
som man undvek att se på, utan af gångna tiders mästare, än Claude Lorrain eller
Pous-sin, än flamländare och holländare, bvilka, så väl de förra som de senare, härmades på
ett nedslående tarlligl sätt.

Valenciennes och Watelet representera nu bägge dessa genrer. Watelet uppfinner till
och med den blandade genren. Men trots allt, efter alla de stora tvister nationerna
emellan, som vändt upp och ned på världen och brutalt betsal folken mot hvarandra,
uppstod nu liksom en reaktion i sinnena, man längtade efter ett obundet lif, hoppades på
något nytt, fick lust att röra på sig, och den känsla af nyfikenhet, som gjort sig gällande
mot slutet af föregående århundrade, vaknade nu med en viss liflighet. Man får åter
smak för resor, man vill komma ifrån de vanliga omgifningarna, där man har lidit eller
haft tråkigt. Talrika publikationer vittna om denna smak för måleriska ströftåg i de mest
olika trakter af utlandet och älven Frankrike, för att betrakta såväl naturens som
män-niskosnillets under.

Detta anfall af natursinne smittade till och med, åtminstone till en viss grad, de
stackars patenterade dekoratörerna af opera-»tempel» eller operett-hyddor; de alslodo
fölen tid från att förevisa sin Apollo, sin Dafne, sin Pyrrhus, sin Filoktetes eller, enligt det
nya modet, sin Tankred, Cherebert, Velléda och Mal vina; de stoppade undan sina
hyddor, sina kvarnar, sina små leksaksbroar, för att mer eller mindre tafatt försöka sig
på morgon-, regn- eller blåst-e/fe/rfer, med ett ord studier helt enkelt.

Allt detta var ännu mycket blygt och försagdt. Det gick ej så lätt att frigöra sig
från de försåtliga museiminnena. Det behöfdes verkligen, att en stark och fri vind kom
och sopade bort allt detta konstlade skräp och rensade konstens vädjobana. Det blef
romantikens uppgift.

Man hade redan kunnat göra den egendomliga iakttagelsen, att medan
landskaps-målarna tycktes mera tänka pa sina staffagefigurer än på den natur, som skulle omge
dem, ådagalade tvärtom figurmålarna en långt mera klarsynt mottaglighet för de
natur-omgifningar, hvari deras scener ur gamla eller nya historien eller deras dramer och
tragedier utspelades. Gros och Prud hon hl. a. visade sig företrädesvis som landskapsmålare,
icke allenast genom den riktiga uppfattningen af sina taflors friluftsbakgrunder, utan också
genom figurernas harmoniska insättning i omgifningen, i belysningen och luften. Men
till och med Girodel, ja älven Guérin visa i detta afseende en iakttagelseförmåga, som är
öfverlägsen landskapsmålarnas. Géricaull och slutligen Delacroix hade med hela makten
af sin realistiska fantasi förknippat naturens prakt eller våldsamhet med de mänskliga
skådespelens patos.

Det var alltså verkligen figurmålarna, som började den lifliga reaktionen mot
landskaps-skolans tillfälliga förstelning. Man behöfver ej söka förklaringen i en förment impuls, gifven
af de engelska mästarna. Det obestridliga inflytandet af de stora landskapsmålarna på andra
sidan Kanalen — t. ex. Constable och Turner — jag nämner med flit ej Bonington, som
gick i följe med fransmännen — befordrade visserligen rörelsen och påskyndade
blomstringen, men var icke utgångspunkten.

Jag vill icke tala om Moreau d. ä., Lantora och Bruandet, bvilka alldeles i början
af denna rörelse mer eller mindre otydligt beteckna en högre utveckling genom sitt till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:01:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blmalar/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free