- Project Runeberg -  Målarkonsten i nittonde århundradet /
92

(1913) [MARC] Author: Léonce Bénédite Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

%,

■ ééJkxi

Th

-v

mödrar, som lula sig öfver vaggan, llitiga husmödrar, som pyssla om sina barn alla
dessa ligurer och alla dessa scener inprägla sig i minnet med oförgätliga typers och taflors
makt.

A.vplockerskorna har kommit till Louvre genom testamente af fru Pommery från
Reims. Tallan utställdes på Salongen 1857. Oaktadt den växande aktning han år från
år förvärfvade sig hos den utvalda publiken, var Millet ännu häftigt omstridd, och hans
ekonomiska ställning var fortfarande ytterst svår. Axplockerskorna gaf honom en
åtminstone moralisk upprättelse genom sin allt mera stegrade succés, men den pekuniära

var ytterst medelmåttig, ty han fick med
svårighet sälja den för 2000 francs till herr
Binder i lTsle-Adam.

Kritiken var för öfrigt af ganska delade
åsikter. Paul de Saint-Victor, som vid flera
tillfällen visade sig så föga klarsynt
beträffande Millet, upptäcker visserligen i de tre
fattiga kvinnornas figurer en påverkan från
Michelangelo, men det var ett klander mot
konstnären. Millet hade verkligen mycket
tidigt, då han i Louvre studerade de gamle
mästarnes teckningar, tagit intryck af den
store tioren tinarens mäktiga manér och stränga
uppfattning; men hans figurers episka storhet
består ej i ötverdrift och stortalighet, utan i
förenkling och ärlig natursanning, och man
kan ej se något på en gång mera storartadt
och enkelt än dessa tre kvinnor nedlutade
öfver åkerslubben i den dämpade belysningen.
Andra författare däremot ställde sig på
konstnärens sida, och Maxime Du Camp skref
följande ord, som troligen gingo målaren till
hjärtat: »Jag tror, att ärligheten inom
målarkonsten sällan har drifvits så långt. Det är
hederligt och oförfalskadi som godt groft bröd.

Ängelns är det mest populära af Millets
arbeten. Ämnets sentimentala sträng har
bidragit därtill. Millet har emellertid af grundsats aldrig användt dessa lättvindiga medel.
Men här ville han, enligt hvad Henry Marcel skrifver, uttrycka »den nyans af
egendomlig känsla, det slags instinktiva rörelse, som ibland ute på fältet måste gripa de mest
osammansatta naturer, då de på afstånd höra klockorna, som ha tillkännagifvit deras
inträde i det kristna samfundet, gifvit sin högtidliga invigning åt deras giftermål och
be-åtit deras närmastes död och som en gång skola ringa vid deras egen begrafning».
Under bemedling af den belgiske köpmannen Arthur Stevens, bror till målaren, inköptes
den af Belgiens minister herr van Praet, hvars samling var berömd. Därifrån öfvergick
den till herr John Wilson, sedan till herr Secrétan 1881. Vid skingrandet af denna sam-

A *<
T » ,

>*- } j m

° °

Jean Franijois Millet: Våren. (Tillhör herr Durand-Ruel.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:01:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blmalar/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free