Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frangois Bonvin är litei yngre; han föddes i Paris eller snarare i Vaugirard, som
man sade på den tiden, den 22 november 1817 och dog i Saint-Germain-en-Laye, dit han
dragil sig tillbaka, den 18 december 1887.
Gals och Daumier funno beskyddare under sin lifstid, den förre i grefve Doria, den
senare i Corot, som på ell så älskvärdt sätt gjorde honom till godsägare. Bonvins lif
däremot var melankoliskt från början till slut; af en familj »de robe el d’epée», som han
skämtsamt sade hans mor vor sömmerska och hans far landtpolis — hade han en
ganska svår barndom i ell arbetarekvarter och fick nästan uppfostra sig själf. Han
studerade först i ritskolan vid rue de 1’Ecole de Médecine, som sedan skulle utbilda en så präktig
generation af konstnärer, och fick lektioner af Granet, för hvilken han hyste stor vördnad.
Under denna lid förtjänade han sill uppehälle pä ett tryckeri — han arbetade där i elfva
ar — och sedan blef han
tvungen att ta anställning
som inspektör vid
kreaturstorget i Poissv. Också
målade han länge endast
mycket tidigt om
morgnarna eller om kvällen
och debuterade med
lamp-skenseffekter. Han
exponerade för första gången
1846 på Odéon vid en af
Bocage föranstaltad
utställning, sedan 1847 på
Salongen, och han blef
snarl känd bland
konstnärer och amatörer, hvilka
emellertid ej öfveröste
hans taflor med guld,
genom sina skildringar från
skolor, sjukhus och
kloster, som l. ex. Refektoriet, som ej kom till Luxembourg förr än strax före hans död; ty
han blef ej heller bortskämd af de styrande. Denna målning härstammar från Salongen
1873. Saint-Victor skref om den: »Denna lilla talla tylles af en högtidlig stämning, som
i en Emausmåltid: Jesus står osynlig bakom dessa fattiga kvinnor, som äro genomträngda
af tron på honom och af hans närvaro. Han vardl blind mot slutet af sill lif och dog
just som konstnärerna, rörda af hans sorgliga belägenhet, nyss anordnat en
tafvelförsälj-ning för att underlätta hans sista dagar. Oafsedt sin talang har han spelat en viss roll
i den realistiska rörelsen, ehuru han energiskt motsade detta påstående: det var han, som
först förde Courbet till Louvre, och det var genom honom som Legros, Fantin, Ribot
och Whistler tingo göra bekantskap med Ornans-mästaren.
Frangois Bonvin: Refektoriet. (Paris, Luxembourg.)
Orientmålningen var vid denna tid särskildi blomstrande. Delacroix anseende stod
på sin höjd; i nyare, på måleriska resurser rikare länder söker man nu de verklighets
10. — Målarkonsten. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
