Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jean Louis Ernest Meissonier föddes i Lyon den 21 februari 1815; han dog i sill
hus i Poissy den 31 januari 1891. Han var son till en agent för kolonialvaror, som i
Paris, i Maraiskvarteret, öppnat en speceri- och droghandel. Det var där Meissonier
uppfostrades och klädde sig i bodbetjäntens blus efter att ha utstått alla slags svårigheter i
skolan. Hans mor hade dött tidigt, och hans af affärerna upptagne far hade ej mycken
tid att tänka på hans uppfostran. Bland annat blef han skickad till Grenoble och
inackorderad hos en lärare, som längre fram blef dekanus vid universitetet, och det var där
han målade två porträtt, livaraf det ena,
herr Ferriot, sitter i Rouens museum och
det andra, fru Ferriot, köptes af
Luxem-bourgmuséet 1893 och nu finnes i Louvre.
Denna talla, framstående genom uttryck
och modellering, enkel, noga iakttagen,
utfördes under en senare vistelse i
Grenoble 1834. Den unge konstnären
var då nitton år. Alla hans blifvande
goda egenskaper sticka fram där och
dessutom en bredd, som han ej bibehöll.
Meissonier hade hittills ritat, fadern
ovetande, om kvällarna, efter att ha
Udbragt sina dagar med att slå in
makaroni eller ljus i paket. Slutligen får han
ett månatligt anslag på femton francs,
tar några lektioner hosen okänd litograf
vid namn Julien Potlier och gör genom
Tony Johannot bekantskap med
förläggaren Curmer, åt hvilken han tecknar
illustrationer till Paul och Virginie och
framför allt till Den indiska halmhyddan,
beundransvärda små vignetter, som snart
fäste uppmärksamheten vid honom. Är
1834 hade han dristat sig upp på
salongen med en helt liten tatla, Flamländska
borgare, nu i Wallace-galleriet i London, hvilken redan blef bemärkt som en lyckad
pastisch efter de gamla mästarna.
Hvilken skada, att Meissonier så sällan riktat sin allenastående begåfning på sin egen
tids förhållanden utan offrat åt det då gällande model, som han helgade och vidmakthöll
just genom sin talang, att anlägga forntidsförklädnad. Han återupptog i själfva verket de
högvaktsscener, de scener med rökande eller drickande män, som romantikerna lånat från
de flamländska och holländska småmästarna, och han ökade ytterligare på dem med sina
serier af scener från Ludvig XV:s tid eller sina figurer från femton- och sextonhundratalet,
musketörer, hillebardiärer, legoknektar, lönmördare, bravi. Barrikaden, som är ett
uppträde han sett, bevisar, livad Meissonier var i stånd till på detta moderna område.
Meissonier var under junidagarna kapten vid nationalgardet, han såg själf en kväll vid
.1. L. E. Meissonier: Rökaren. (Herr Vasniers samling.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
