Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
interiörer; efter en resa till Spanien kom han sedan tillhaka med smak lor färg, följde sin
lärare och tycktes närma sig Jean Paul Laurens i valet af historiska och dramatiska
ämnen: Fredrik Barbarossa vid påfvens fotter (1876), Attentatet i Anagni (1877), Ludvig IX
tröstar en spetälsk (1878), Chlodoberts sista stunder (1880), Dante möter Matilda (1881), nu i
museet i Amiens efter att ha suttit i Luxembourg-muséet.
Bildad, vetgirig och mottaglig för intryck, har Maignan rört vid de mest olika ämnen.
Han har hland annat försökt sig på att ge allegorien ny form, t. ex. i Stormklockans
röster (Salongen 1888, museet i Amiens), Absinten, Lyckan drar förbi och isynnerhet
Carpeaux, som förskaffade honom hedersmedaljen 1892, och är utställd i
Luxembourg-muséet. Maignan var officer af hederslegionen sedan 1895.
Luc Olivier Merson är född i Paris den 21 maj 1846. Han är son till Olivier Merson,
som har efterlämnat ett aktadt namn som konstkritiker. Han gick alltså i en god skola
och fick genast all den uppmuntran, som hans kallelse kräfde.
Elev af Chasse vent och Pils, fick han stora Rompriset 1869. 1 Italien studerade
han med afgjord förkärlek de så kallade primitivas verk: Masaccio och fra Angelico,
Ghirlandajo och Botticelli. Man kan förstå, att han blef gripen af S. Franciscus af
Assisis legend, som har inspirerat så många konstnärer. Den passade för den känsliga
naturalismen hos en målare, hvars talang höll på att vakna midt under alla
diskussionerna om den nya naturalismen, som skulle ge målarkonsten nvlt lif. Vargen i Agubbio
från Salongen 1878, upprepning efter en liten skiss, som skickats från Rom, blef en första
framgång för sin upphofsman. Den förstärktes följande år af en annan intagande religiös
talla, som snart blef populär, Hvilan under färden till Egypten, och 1880 återvände han till
silt favoritämne med en S. Franciscus predikar för fiskarna, alster af en på samma gång
arkaiserande och raffinerad, originell och fint förslående konst, behandlad med den varma
och ärliga känslan hos en konstnär, som verkligen är gripen af sitt ämne. Olivier Merson
har målat många andra små taflor, hvari han tolkar de religiösa legenderna med samma
naturalistiska och poetiska känslighet. Men han har isynnerhet ägnat sig åt att dekorera
och har utfört betydande arbeten i Högsta domstolen, Hotel de Ville, Opéra-Comique och
slottet Chantilly. Han har gjort kartonger till glasmålningar och en mängd illustrationer.
Luc Olivier Merson är medlem af Institutet sedan 1892 och officer af hederslegionen
sedan 1900.
Litet yngre är Édouard Jean-Baptiste Detaille, som är född i Paris den 5 oktober
1848. Han är den franska arméns populäre målare. Han visade tidigt håg för målning,
isynnerhet militära ämnen. Denna kallelse motarbetades ej af hans familj, men man lät
honom först afsluta sina studier. Student vid sjutton år infördes han hos Meissonier, som
tog emot honom som elev och äfven som vän. Ända till 1870 följer han honom så att
säga steg för steg i hans militära ämnen och hans genrebilder, företrädesvis valda från
direktoriels tid. Då han kom tillbaka från en resa i Spanien och Algeriet, bröt kriget ut;
han går in som simpel soldat vid mobilgardet och deltar i hela den hjältemodiga kampen
omkring Paris. Den gjorde ett starkt intryck på hans talang, och tillsammans med sin
vän Alphonse de Neuville (1886- 1885’, som var för honom liksom en andlig bror, höjer
han nu de besegrades mod med alla sina taflor, skälfvande af fosterlandskärlek och lefvande,
därför all de skildra hvad han själf sett. Champigny-panoramat, hvars förnämsta episod
förvaras i muséet i Versailles, är etl alster af de båda vännernas samarbete. Från den
Målarkonsten. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
