Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ostentativt, af en grupp beundrare till konstnären till de Nationella museerna, hvilka
skyndade sig — hvad man än må ha sagl därom — alt la emot laflan — och sätta
upp den i Luxembourg. Numera hänger den i Louvre, där den lar sig ypperligt ut
bland den moderna konstens mästerverk.
Vinterträdgården tillhör museet i Berlin. Del är ell af profven på Manets senare
manér. Den utställdes 1879. Manet är nu midt upp i sin »plein-air -period. Millets och
Corols död 1875 och Courbets 1877 hade gifvit ny fart åt landskapskonstens utveckling,
emedan man nu kunde opartiskt värdera dessa tre stora namn och deras utomordentliga
lifsverk. Manet hade varit en af de första, som tänkte på att återupptaga ljusets och
luftens ömtåliga problem, hvilka salle så många konstnärer myror i hufvudet. Han lösle
dem med en sällsynt färgfriskhet, förde sina samtidas förmörkade syn tillbaka till klarhet
och lätthet och utöfvade
därigenom ett betydande
inflytande på hela
fortsättningen af den moderna
utvecklingen.
De båda framställda
personerna äro fru
Guille-met, hustru till
landskapsmålaren, som själf figurerar
på Balkongen i Luxembourg,
och Manets egen bror.
Manet dog den 80 april 1888.
Han hade kort förut, 1881,
fåll en andra medalj och
1882 hederslegionens kors.
Om impressionismen ej
i ordets rätta betydelse ska
pade en enastående formel
d. v. s. om den ej verkligen
utgör livad man kallar ett Edgar Hilaire Germain Degas: Tvätterskorna.
lärosystem, framkallade
dock denna grupp gifvetvis hos sina anhängare en viss enhet i riktningen. De
härstammade till större delen från den realistiska kretsen, och de fortsatte att hämta sina
ingif-velser från den lefvande verkligheten. De voro för öfrigl pä denna tid mäktigt gripna
af litteraturen och teatern, särskildi af de förnämsta romanerna i Zolas slora episka och
folkliga cykel. L’assommoir’s 1878) och Nanas (1880) framgångar och skandaler, som
mångfaldigats af det sceniska uppförandet, öfvade bland annat ett mycket verksamt inflytande
på konstnärskretsarna. Manet har målat Nana. L’assommoir har gifvit ämnen till Degas
(’Tvätterskorna), som ägnar dem en hel berömd serie, liksom denna roman inspirerar Renoir
till hans folklifsskildringar från utvärdshus och offentliga hallokaler. Den förre at dessa
båda konstnärer är en af de egendomligaste figurerna inom gruppen eller, rättare sagdt, inom
hela den samtida konsten. I den betydelse man ger detta ord, har han absolut ingenting
af impressionist, och ingen följer säkrare och mera öppet traditionen, men den sanna tradi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
