Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hand, hade ögonen öppna så väl
för gamla mästare som för naturen
och studerade med sådan energi,
all hans uppfostran snart var
al-slutad. Först kände han sig
in-stinktlikt dragen till
landskaps-ooh djurmålning; just genom sin
själfständiga läggning påverkades
han mera än någon annan af de
stora naturalisterna, hvilka
nyligen fått sitt anseende definitivt
besegladt genom döden. Han
utställde l«S7ä en grupp af två
ryttare, en fransk och en lysk, i
våldsamt handgemäng och målade
med en nobel glöd, som påminde
om Géricault; två år därefter, 1877,
väckte han ännu större uppseende
genom en stor duk i samma
patetiska genre: Ofversvämning i
utkanten af Toutoiise. Sedan slår
hans skaparekraft in på olika
vägar. Alljämt riktad på lefvande
verklighet, tar den än lill uppgift
alt skildra naken skönhet badande
i ljusglans, hvars styrka mildt däm
pas af atmosfärens täthet, än gör den direkta iakttagelser af folklifvet. Silenusfesten (1879),
Backanter, Barnet och tjuren, Sommar, Lifvets fröjder, en stor dekorativ målning i Hotel
de Ville; Kvinna och tjur tillhöra denna optimistiska riktning, detta glada beskådande af
människoformer midt i naturen. Denna sista tafla är en af de uttrycksfullaste inom
genren. En vacker ung kvinna med gyllenhvitt lndl och guldrödt hår gnider sig
skälm-akligt mot manken på en ung svart tjur med utspända näsborrar och vilda, oroande ögon,
i ell varmt sommarlandskap. Del är som en oväntad variation af fabeln om Jupiter och
Europa, som i en fantiserad scen, ehuru med verklighetsdrag, sammanställer de båda
slora principerna, hane och hona, styrka och behag, våldsamhet och koketteri. Denna
duk utställdes på Salongen 1885; den tillhör muséel i Buenos Ayres.
Då Roll slår sig på att måla folkliga ämnen, är han en af dem, som mest storslaget
förkroppsliga tidens demokratiska ideal. Denna del af hans lifsverk motsvarar noga det
på verklighelsstudier grundade, vetenskapliga, men ändå ibland och liksom mot sin vilja
lyriska och episka programmet i Zolas stora litterära verk. Han företar sig atl skildra
lifvet bland städernas och landsbygdens befolkning genom individuella typer och under
den inom konsten alldeles nya synpunkten: »massan». Massan, som för första gången
fått sitt uttryck inom litteraturen med sina passioner, sin vildhet, sina ädla impulser, med
ell ord: hela sin själ, sjudande och lättrörd, och för hvilken Roll öppnar konstens porlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
